Läsfrämjande - beviljade projekt

Kultur Skåne utlyste 30 april medel till projekt för folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Projekten skulle avse utveckling av läsfrämjande arbete, exempelvis en förstudie, metodutveckling eller utveckling av samarbete och vara avslutade senast 30 juni 2015. Målgrupperna var barn 0-6 år, unga 13-18, unga vuxna 18-25, vuxna lässvaga eller vuxna förebilder.
Det kom in 27 ansökningar för drygt 2 miljoner och tio projekt om sammanlagt 365 000 kr beviljades anslag till bland annat högläsning som metod, samarbete med idrottsföreningar och skriv- och läsecirklar. De flesta projekten startar efter sommaren och vi planerar att presentera dem i någon form om ca ett år. Det blir en ny chans att ansöka om projektmedel i slutet av sommaren.

ABF Malmö: Brev från verkställigheten (50 000)
Genom en skrivarcirkel i brevform inspirerad av bl a Writers in Prison Network vill man främja skrivande hos kvinnliga fångar, skapa gemenskap, sprida berättelser samt öka samarbetet mellan kulturlivet och olika sociala skyddsnät i regionen. Samarbete etableras mellan poeter, författare, forskare och kriminalvården.

ABF Skåne: Fram för boken hör och häpna (50 000)
För att öka lust och läsvana bland vuxna och unga vuxna vill man introducera högläsning som metod och konstform både i studiecirkel och publikt. I projektet kommer man att öka samverkan kring läsfrämjande mellan ABF och biblioteken i Skåne.

Bilda Syd: Word 2.0 (50 000)
Projektet syftar till att skapa läs- och skrivarlust med hiphopens fyra element som verktyg (dans, rap, DJ-ing och graffiti). Man vill utveckla förmågan att i ord och genom musiken utforska hinder och möjligheter. En grupp med inriktning på litteratur, läsande och skrivande ska stödja och inspirera gruppernas arbete. Man   skapar mötesplatser där ungdomar från olika städer kan utbyta erfarenheter och idéer. Projektet skall utveckla samarbetet med studieförbundet Bilda och bibliotek som är aktiva i de aktuella områdena.

Burlövs bibliotek: Utformning av läsprojekt när ungdomar själva får bestämma (30 000)
Biblioteket vill, tillsammans med en referensgrupp av ungdomar från högstadiet på skolor i Åkarp och Burlöv, utforska nya sätt att arbeta läsfrämjande och reflektera över metoder. Målet är att utveckla arbetet mot en grupp som biblioteket har svårt att nå för att få in det i ordinarie verksamhet och man vill göra ungdomarna delaktiga från planeringsstadiet.

Folkuniversitetet: Flerspråkiga bokcirklar (20 000)
Genom en flerspråkig studiecirkel där alla utgår samma material men från sitt eget modersmål och diskussionen sker på svenska vill man öka läskunnighet och läsförståelse för att kunna tillgodogöra sig främst skönlitterära texter. I projektet skall man öka samverkan mellan bibliotek, familjecentral och Folkuniversitetet i några stadsdelar i Helsingborg samt utveckla metoden för flerspråkig studiecirkel.

Hässleholms bibliotek: Cirklar på vattnet (15 000)
Många som är inskrivna på behandlingar eller har andra kontakter med socialtjänsten har också läs- och skrivsvårigheter. Tillsammans med Socialförvaltningen skall biblioteket genomföra två bokcirklar med lättläst för vuxna klienter, varav en grupp invandrarkvinnor. I läsecirklarna kommer bibliotekarie och terapeut att arbeta tillsammans.

Höganäs bibliotek: Handplockade böcker för dig (35 000)
När föräldrar väntar på barn som tränar på Höganäs Sportcenter har de ofta yngre syskon med. För dem vill man göra en inbjudande bokhörna och ta fram färdiga bokpåsar att läsa på plats och låna hem med hjälp av centrats personal. Det kommer också att finnas bokpåsar för vuxna. Aktiviteter kring läsning kommer att genomföras på centrat och det kommer att tas fram information om läsning.

Landskrona stad: LAB Lära Arbeta Bo (25 000)
Med avstamp i vandringsutställningen Varning! Läsning pågår, skall man utveckla en metodik för att via olika aktiviteter locka fram berättelser och väcka lust till läsning som i sin tur kan bidra till ökad språkförståelse, och förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Projektet vill hitta hållbarhet och synergieffekter i samverkan mellan kommunala förvaltningar, bostadsbolag, fria kulturarbetare och organisationer i den idéburna sektorn. Målgrupp är i första hand flickor och unga kvinnor i socialt utsatta familjer och grupper i Landskrona. Projektet löper över flera år och har även fått stöd av Statens Kulturråd.

Studiefrämjandet Skåne/Blekinge: Läshundar och folkbildning (40 000)
Genom att genomföra läsfrämjande åtgärder med läshundar för ungdomar inom högstadiet undersöks hur man inom ordinarie verksamhet och tillsammans med en av medlemsorganisationerna kan stödja elever i skolan. Man vill tillsammans med Brukshundsklubben utveckla konceptet med läshundar i alla studiefrämjandets avdelningar i Skåne.

Trelleborgs bibliotek: Läsjakten (50 000)
Projektet syftar till att på ett kravlöst och lustfyllt sätt öka läslusten och läsförmågan hos pojkar som vistas i idrottsmiljö och är ett samarbete mellan biblioteket och Trelleborgs kultur- och fritidsförvaltning. Ishockeyföreningen Trelleborg Vikings skall utmana en eller flera andra idrottsklubbar i kommunen i läsning. Böcker placeras ut i idrottshallarna och tas med på läger, matcher etc.

Utveckling av det regionala mediesamarbetet

Det regionala mediesamarbetet strävar efter ökat samarbete kring medier och metodutveckling mellan biblioteken och bygger på att alla folkbibliotek i Skåne deltar i mediesamarbetet på delregional, regional och nationell nivå.

Region Skånes kulturnämnd har gett stöd till olika utvecklingsprojekt inom det regionala mediesamarbetet. 2013 initierades totalt 11 utvecklingsprojekt kring bland annat e-media, katalogutveckling samt mångspråkig biblioteksverksamhet, där totalt 29 av de 33 skånska kommunerna deltagit, och under 2014 kommer ytterligare projekt att beviljas stöd.

Utöver dessa utvecklingsprojekt har infrastrukturen för delregionala mediesamarbeten utvecklats ytterligare sedan modellen implementerades för ett och ett halvt år sedan:

• Biblioteken i Skåne Nordväst arbetar vidare inom bibliotekssamarbetet, bland annat med utgångspunkt från Skåne NV:s gemensamma mediestrategi
• Under 2013 slog biblioteken i Skåne Nordost samman sina kataloger till en. 
• Biblioteken i Skåne Sydost arbetar för att ytterligare utöka sitt katalogsamarbete genom att under hösten 2014 fasa in även Ystad, Skurup och Sjöbo i Simrishamn/Tomelillas katalog. 
• 2013 inledde fem kommuner i sydvästra Skåne en förstudie kring gemensamt bibliotekssystem.

Med utgångspunkt i vad som händer när det gäller mediesamverkan på nationell, regional, delregional och lokal nivå, den nya bibliotekslagens förändrade uppdrag när det gäller regional biblioteksverksamhet, kontinuerlig uppföljning av modellen och allt som händer kring medie- och metodutveckling i kommunerna och delregionerna fortsätter vi att justera och utveckla modellen, enligt beslut i Region Skånes kulturnämnd 2014-06-11.

Minnesanteckningar Duo-gruppens möte 2014-05-15

Deltagare: Magdalena Jeppsson och Emma Lang Åberg (Kristianstad), Joel Alskans och Katarina Tollbäck  Eriksson (Burlöv), Lena Malmquist och Lotta Orvarsson (Ystad) samt Jonas Bolding (Ängelholm)

Kultur Skåne: Maria Jacobsson, Ann Lundborg och Karin Ohrt
Deltog ej: Kerstin Turesson (Ängelholm)

Duo-gruppen vill utforska inspirerande miljöer i allmänhet men särskilt med fokus på barn och unga. Den här gången hölls därför mötet på STPLN http://stpln.se/ som ligger i Västra hamnen. Stapelbädden är som byggnad betraktat är den av sju i hamnområdet som återstår som industriminne, men med ett nytt innehåll. I den sluttande byggnad som utgör Stapelbädden fanns tidigare omklädningsrum och matsal för de som arbetade med att bygga fartyg.

Idag är den en lokal som rymmer en mängd olika aktiviteter för alla åldrar, ett makerspace. Förebilden  Fab lab skapade på MIT i Boston http://www.fabfoundation.org/fab-labs/what-is-a-fab-lab/ Caroline Lundholm, verksamhetsledare för STPLN, inledde med att ge en historisk bakgrund till STPLNs existens samt den verksamhet som bedrivs idag. Bl.a. berättade hon om samarbetet med stadsbiblioteket (det s.k. containerbiblioteket som fanns under ett antal år). Hon avslutade med att göra en visning av lokalerna och berättade om de verksamheter som är igång just nu: Textildepartementet, återSKAPA, Fabriken, Cykelköket, HUB:N och Grupptrycket

En av poängerna med lokalerna är att de ska vara så flexibla som möjligt, som man kan växa i och man kan hjälpa dem som driver projekt att söka medel. Man anställer personal så länge projektet äger rum och går den över till permanent så stannar personalen.                         

1.     Föregående möte

På Duo-gruppens förra möte diskuterades digital kultur tillsammans med Annelie Krell. Som ett resultat av det anordnar nu Kultur Skåne en dag om ”Digitala satsningar för barn och unga” den 10 juni. https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Kalendarium/Kalendarium-2014/2014-06-10-Digitala-satsningar-for-barn-och-unga1/ .

2.     Läsfrämjande

Karin Ohrt och Ann Lundborg från Kultur Skåne presenterade upplägget kring läsfrämjande 2014. Läs mer på hemsidan och på bloggen, tema  BVC och bibliotek och läsfrämjande.

3.     Delregionala barnbibliotekarieträffar

Rapportering från de olika delregionala barnbibliotekarieträffarna:

Den 25 november kommer barnbibliotekariegruppen i Skåne nordväst att få en utökad roll vid en delregional läsfrämjandekonferens för BVC personal och barnbibliotekarier på Dunkers i Helsingborg.

Barnbibliotekariegruppen i Skåne sydväst hade diskuterat Sagostunden ur olika aspekter och med utgångspunkt från de egna verksamheterna. Vad är en sagostund idag - en artikel av Åse Hedemark i biblioteksbladet http://biblioteksbladet.se/2014/04/28/vad-ar-en-sagostund-idag/.

Delregionernas olika förutsättningar när det gäller det regionala mediesamarbetet diskuterades. Biblioteken i Fem Yess fördjupar sitt samarbete.

Maria Jacobsson förtydligade (på DUO-gruppsmötet) att Malmö har, liksom Helsingborg och Kristianstad, enbart har avtal med Region Skåne gällande särskilda uppdrag inom det regionala mediesamarbetet. Det kan handla om viss samordning och utveckling kopplat till medier, men också kompletterande medieförsörjning.

I barnbibliotekariegruppen Skåne Nordost diskuterade man att man måste ha läst ett antal böcker för att för att få en sommarbok. Man jobbar med Arena och tre barnbibliotekarier arbetar med innehållet där. Den första december ska Arena vara klar för lansering i alla de sex kommunerna.

Barnbibliotekariegruppen i Skåne Sydost har träffar med Simrishamn, Tomelilla och Ystad.. Skurup och Sjöbo vill vara med och kommer att ansluta sig.

Nordväst har haft ett barnbibliotekariesamarbete i två år. Mycket handlar om katalogen. Just nu är man inne i en strukturerande period. Viktigt att lösgöra för småfrågor och ställer arbeta med struktur och strategi och chefsgruppen arbetar mycket med det. I barnbibliotekariegruppen i gruppen sitter representanter från Höganäs, Helsingborg, Klippan och Svalöv. Utöver det finns det en kontaktperson från varje kommun samt en stängd facebookgrupp (där alla småfrågor kan diskuteras). Viss gemensam fortbildning har man: Karna Nyström pratade läsfrämjande för hela personalen t.ex..

4.     Svårigheter med Duo-gruppen

Svårt att koppla tillbaka till chefsmötet om vad som diskuteras på Duo-gruppen. Det blir bättre när fler kommunen blir involverade, vilket kommer ske successivt när man byter ut representanterna i gruppen.

5.     Nästa möte

Nästa möte är den 10 september. Vi kommer att vara i Kristianstad (kanske Barbacka eller Regionmuseet). Camilla Sjöstrand, från Kultur Skåne, kommer vara med.

Folkets bibliotek i Danmark

Kulturstyrelsen i Danmark har finansierat ett projekt som heter Folkets bibliotek som sammanlagt 46 bibliotek har arbetat med under våren 2014.

Projektet finder sted i perioden januar-juni 2014 og vil med den designantropologiske metode skabe ny og dyb viden om bl.a. brugerne, kommunikation og services, omsætte denne viden til koncepter/prototyper, der er delviste testede på lokale biblioteker og udvikle DNA for fremtidens bibliotek.

På Tænketanken Fremtidens Bibliotekers webbplats kan man läsa mer om det designantropologiska pilotprojektet. I nästa vecka, den 18 juni, arrangeras en slutkonferens för projektet i  Köpenhamn. Anmälningstiden har tyvärr redan gått ut, men ibland kan det ju ändå gå att anmäla sig...

Danska lästips om meröppna bibliotek

När vi för några veckor sedan hade nätverksträff för alla som är intresserade av meröppna bibliotek på biblioteken i Jonstorp och Strövelstorp så tipsade jag om två relativt nya danska rapporter.

Den ena fokuserar helt på meröppna, eller åbne bibliotek som de kallar dem i Danmark. Det är en projektrapport som är skriven av några bibliotekarier i Ålborgs bibliotekerne och Brönderslev bibliotek. I rapporten kan man läsa om de olika målgrupper de identifierat i som besökare på de meröppna biblioteken i projektet, om det de kallar indirekt värdskap och om besökaren på egen hand och besökarens möte med personalen. Rapporten Vaertensklasse på de åbne biblioteker finns att ladda ner på Styrelsen for bibliotek og mediers webbplats.

Den andra rapporten, Fremtidens biblioteker : målgruppebaseret viden til biblioteksudvikling,  är utarbetad av Moos-Bjerre Analyse för Taenketanken Fremtidens Biblioteker. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning som gått ut till 2000 danskar och så har den kompletterats med intervjuer och fokusgruppssamtal. Utifrån det har de identifierat ett antal målgruppstyper. Ett av kapitlen tar upp flexibla öppettider som t ex meröppet, det hamnar på andra plats bland de primära biblioteksintressena hos respondenterna. På första plats hamnar att låna (fysiska) böcker.


Annelie

Bokpaket till familjehemsplacerade barn

Rose Griffiths, initiativtagare till och grundare av läsprojektet The Letterbox Club i England gästade Svenska Barnboksinstitutet i april. Rose höll ett inspirerande seminarium om verksamheten där familjehemsplacerade barn får bokpaket en gång i månaden, vilket har lett till fantastiska resultat för läsförståelsen. Barnbokhandeln Bokspindeln tillsammans med Socialförvaltningen i Stockholms stad samt Regionförbundet Jönköpings län, har på var sitt håll startat pilotprojekt med The Letterbox Club som modell under 2014 och 2015.

Pilotprojektet i Stockholm är ett samarbete mellan Bokspindeln, Socialförvaltningen, institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet och Regionbibliotek Stockholm med stöd av Kulturrådet och Stockholms läns landsting.
Se filmen på SBIs webbplats

Övar svenska med film på Åstorps bibliotek

I vår har biblioteket i Åstorp arrangerat filmgrupper - en del i projektet Biblioteken som kulturhus. Förutom SFI-klasserna har man ordnat filmkvällar där nyanlända och andra Åstorpsbor har kunnat mötas. Dessutom har nyanlända föräldrar och deras barn kunnat komma till biblioteket för att titta på film genom den öppna förskolan.
Läs mer om Filmvisning underlättar språkinlärning och integration i det lokala näringslivsmagasinet bmz och lyssna på inslaget i P4.

Två konferenser om barn och ungas läsning

Readme, som hölls i Lund för en dryg vecka sedan är tänkt att bli en mötesplats för de brancher som på olika sätt arbetar med att stimulera barn och unga till läsning. Bibliotekarier, lärare var den stora deltagargruppen tillsammans med forskare, bokförläggare och andra mediaarbetare. Arrangörerna hoppas på en årlig konferens, framtiden får visa hur det blir för det är ganska många som bjuder upp i den här frågan just nu.

Det stora antalet intressanta medverkande lockade men innebar ju också risk för ytlighet. Nog var det en hel del som blev väldigt kortfattat men den omväxlande formen med samtal ömsom på scen, bland bänkarna och på länk från Holland och Anders Mildner som skickligt höll ihop trådarna gjorde att intresset höll hela dagen. Mer om konferensen på Twitter, artikel i tisdagens Sydsvenska och i en diskussion i Obs i P1.

Karin Taube inledde och visade mycket övertygande att PISA-resultatet måste tas på största allvar men hur man kan se liknande trender i Österrike, Australien och Nya Zeeland. Norge som tidigare hade lägre resultat har gått upp, där har man satsat mycket pengar i stora projekt så det går att vända vilket känns hoppfullt. Ökad segregering, förändrade läsvanor, negativ inställning till studier, förändringar i skolans läsundervisning, individualisering som negativt för de svaga eleverna, låg status för lärarna och avsaknaden av förebilder - förklaringarna är många.

Barn från Pyrets förskola från Malmö illustrerade en metod som gör treåringar till läsare.

 





"7 av 10 barn kommer till skolan utan att veta vad läsning är. De lär sig ABC men förstår inte vad det ska användas till". Martin Widmark
 
Thomas Fürth från Kairos Future gav en bild av dagens 16-25-åringar, morgondagens vuxengenerations värderingar med 80% familjecentrerade Flitiga Lisor, vana nätverksbyggare och starka individer som gillar grupper. Se mer i artikel i Chefstidningen

Om förmiddagen mest var riktad mot skolan så fick biblioteken mer uppmärksamhet efter lunch.

Korta inlägg om Godnattsagor inifrån, läsombud i omsorgen i Eslöv i samarbete med biblioteket, Huddinge biblioteks arbete mot idrotten och läsecirklar för pappor.

Judith Langer avslutade dagen med en övertygande föreläsning om hur vi behöver läsa mer skönlitteratur och inte mer hårdfakta för att bli bättre tänkare. Hennes bok Envisioning Literature finns översatt till svenska - Literära föreställningsvärldar.

På Kulturdepartementets bibliotekskonferens, Läsa för livet, fick Lars Lindkvist professor vid Linneuniversitetet, mig att en vecka senare minnas Judith Langer. Sidokursernas betydelse för, i hans fall ekonomutbildningen, och hur kombinationen av humaniora och fackkunskaper gör att studenterna helt enkelt tänker bättre. Den viktiga biblioteksmagi

Jessica Gedin kom inte helt oväntat ut som biblioteksälskare och även om en del bibliotekarier kan sucka litet när det talas om stämningen i barndomens bibliotek och lukten av böcker måste man bara älska hennes brandtal för skolbiblioteket och alla andra bibliotek.
Bibliotekarier kan behöva all uppmuntran men är övertygade om vikten av bra bibliotek - jag hade önskat att politiker och skolledare samlats för att få ta del av detta.
Sommarboken är ett nationellt projekt lett av Kultur i Väst/Barnens bibliotek och i årets kampanj deltar mer än 60 bibliotek, från Skåne biblioteken i Kristianstad, Lund, Skurup och Östra Göinge. Mer info på Sommarboken
Hela dagens konferens Läsa för livet kan man hitta på regeringens webb.

Mångspråksprojekten lägesrapport maj 2014

Det närmar sig projektavslut för de fyra mångspråksprojekt som varit igång sedan knappt ett år, och det börjar bli dags att "knyta ihop säcken" men också konkretisera utvecklingsarbetet kring mångspråkig biblioteksverksamhet framöver. På ett möte för projektdeltagarna 13/5 samlades vi inför slutspurten.

I sydost kommer katalogsamarbetet under hösten 2014 att utökas då Ystad, Skurup och Sjöbo ansluter till Tomelilla/Simrishamns gemensamma katalog och man har också börjat fundera på hur Skurup och Sjöbo kan koppla på mångspråksarbetet som ett led i sydost-samarbetet. När det gäller själva mångspråksprojektet håller man just på att avsluta avtalsskrivningen med BTJ kring inköp och fortsätter samarbetet med exempelvis hemspråkslärarna, SFI och Arbetsförmedlingen.

Representanterna från sydosts mångspråksprojekt berättar att de nu börjar se lite mer "mjuka" resultat av mångspråksprojekten - att man tänker kring mångspråk på ett annat sätt, och tänker in mångspråksperspektivet i fler sammanhang, även utanför själva projektet, och att det finns ett större intresse från biblioteksanvändarna själva, och även initiativ från dem. Exempelvis har föräldrar erbjudit sig att medverka vid sagostunder på olika språk och lärare kopplar till bibliotekets utbud av mångspråkig litteratur. 

I nordost håller man på att samla ihop det arbete man gjort i projektet, profilerade inköp via BTJ samt inköp med utgångspunkt från samtalen i fokusgrupperna.  Man kommer att göra gemensamt studiebesök på Garaget och Rosengårdsbiblioteket, och kommer att arbeta vidare med mångspråksfrågan i det nu etablerade nätverket inom Skåne nordost.

Även i Skåne nordväst kommer man att jobba vidare med mångspråksfrågan. Gemensamt för nordost, nordväst och sydost är att man i alla delregionerna är intresserade av att jobba vidare med anpassningar av Arena för att erbjuda fler och bättre ingångar till det mångspråkiga materialet.

I sydväst har det lossnat lite när det gäller den tekniska stötestenen om gemensam sökfunktion. Man kommer att ha en enkel samsöksfunktion kopplat till respektive opac, där man kan söka litteratur på olika språk. I sydväst har man också börjat fundera på om och hur man kan koppla ihop mångspråksarbetet som biblioteken i Burlöv, Trelleborg, Eslöv och Höör driver, med det fördjupade bibliotekssamarbetet inom 5 Yes (Burlöv, Lomma, Kävlinge, Staffanstorp och Svedala).


30/6 ska projekten redovisas i rapportform och en del av mötet ägnades åt att diskutera vad som är viktigt att lära av varandras projekt.  16/9 kommer erfarenheterna från projekten att spridas på ett seminarium. Då medverkar också bland andra Internationella biblioteket, och Öxnehaga bibliotek, som fick Botkyrka bokfestivals pris som årets mångspråkiga bibliotek 2013.

En första kvalitativ uppföljning av det regionala mediesamarbetet i Skåne

En av de bärande tankarna med den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne är att den kontinuerligt följs upp och anpassas till förändringar i omvärlden. Hösten 2013 gjorde Eiler Jansson, Regionbibliotek Halland, på uppdrag av Kultur Skåne, en första uppföljande studie kring hur mediesamverkan och fördelning av de regionala medlen har fungerat i praktiken sedan modellen infördes.

Centrala frågeställningar har varit hur modellen som helhet fungerar, kan förbättras och utvecklas, samt om vissa delar i modellen behöver ses över och modifieras. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med bibliotekschefer och fjärrlåneansvariga på ett urval av åtta bibliotek i Skåne: de s.k. ansvarsbiblioteken (dvs Malmö, Helsingborg och Kristianstad) samt både stora och små bibliotek från samtliga fyra delregioner.

Studien visar att modellen fungerar tämligen väl, men pekar på några områden som behöver utvecklas, modifieras eller följas upp närmare: tex mångspråk, kompetensutveckling och e-media. En aspekt som särskilt lyfts fram är att det finns en asymmetri i Skåne när det gäller mediesamverkan mellan biblioteken. I Skåne NO och Skåne NV är samarbetet mellan biblioteken väl utvecklat, medan det i Skåne SO och Skåne SV finns mindre eller nyligen påbörjade samarbeten.

De flesta av de tillfrågade biblioteken berättar om utvecklingsprojekt som blivit möjliga genom de regionala medel som har fördelats med utgångspunkt i den nya mediemodellen, och nämner till exempel mångspråksprojekten som exempel på att modellen faktiskt har stimulerat till biblioteksutveckling. Men det finns också kritik mot att effekterna och erfarenheterna från projekten inte redovisas ordentligt, eller att det finns en projekttrötthet på biblioteken.

Eiler Jansson avslutar sin rapport med några slutsatser och förslag till oss på Kultur Skåne som vi tar med oss in i det fortsatta arbetet med utveckling av det regionala mediesamarbetet. Några av förslagen som vi redan jobbar med är:

• Fortsätt att stödja de mindre kluster som håller på att växa fram i Skåne SV och Skåne SO, för att bidra till ett ökat samarbete även i söder
• Förtydliga vad ansvarsbibliotekens uppdrag innebär
• Följ upp och fortsätt arbete med utveckling av mångspårkig biblioteksverksamhet
• Fortsätt med kompetensutveckling i Kultur Skånes regi och stimulera samarbete mellan kommunbiblioteken kring gemensamma fortbildningar och erfarenhetsutbyte.

Rapporten "Uppföljning av Region Skånes mediesamverkansmodell" finns här (pdf)