Svensk biblioteksförening, Skåne och Svensk förening för informationsspecialister Syd bjöd på onsdagsmorgon den 23 oktober in till ett frukostsamtal mellan Torbjörn Nilsson chef för Malmö stadsbibliotek och Gunilla Lilie Bauer chef för Malmö högskolas bibliotekschef båda nya på sina poster under 2013. Professor i biblioteks- och informationsvetenskap Olof Sundin ledde diskussionen.
Gunilla och Torbjörn inledde med en presentation av sig själva och sina respektive yrkesbanor.
Läs gärna om Gunilla på Malmö högskolas presentation och Torbjörn Nilsson som presenteras på Framsidan .
Frågor som berördes var:
Hur kan Malmö stadsbibliotek och Malmö högskola samarbeta?
-bland annat genom gemensam kompetensutveckling.
Hur kan man gemensamt möta Malmös medborgaren genom livscykeln förskola, grundskola, gymnasium, högskola och som yrkesverksam?
- tillsammans erbjuds alla medborgare ett utbud från biblioteken. Det gäller alla utom de yrkesverksamma som är i behov av kvalificerad information som ett företagsbibliotek kan erbjuda .
Gemensamt arbeta med e-boks frågan och därmed försäkra sig om tillgången på media i annan form än den tryckta är lika tillgänglig för medborgarna.
Hur kommer det sig att folkbibliotek och forskningsbibliotek inte samarbetar i samma uträckning som för 5-10 år sedan? Den frågan blev i stort obesvarad och något att fundera vidare på.
Regeringens förslag på att universiteten ska ombildas till stiftelser tog Gunilla upp som ett oroande förslag eftersom biblioteken inte alls nämns och därmed kan den fria tillgången till universitetens och högskolornas mediebestånd komma att begränsas. Läs KBs remisssvar.
Formen med frukostmöte och presentation av två nya chefer för olika biblioteksverksamheter var lyckosam. Ett bra sätt att ta pulsen på nya profiler.
måndag 28 oktober 2013
fredag 25 oktober 2013
En första rapport från konferensen "Folkbibliotek som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken"
- folkbibliotek som kulturhus eller bibliotek med kultur i?
- vikten av släppa kontrollen, öppna upp och lämna huset
- chefens roll och ansvar för utveckling och förändringsarbete
- ta in andra kompetenser
- respekt i samarbeten och samverkan med andra
- färre böcker, mer annat?
- är kulturhustanken bara en trend?
- viktigt med tydlig vision/mission och biblioteksplaner
- hur viktigt är det att ha med skolan och skolbibliotek?
Det har redan skrivits lite om konferensen i olika forum. Bl.a. har Framsidan, Kultur i västs tidning, skrivit två artiklar som de har publicerat på sin webbplats: Nytt ljus på kulturhustanken och Kulturhus på brukarnas villkor. Biblioteksbladet har också skrivit en kort webbnotis: Kulturhustanken drivs i Skåne. Det twittrades också en del från konferensen och det går att läsa vad som skrevs via hashtagg #bibkult
På Kultur Skånes hemsida finns en sammanställning över de projekt som presenterades på konferensen och där kan man också hitta Johanna Rivano Eckerdals rapport Att dela en helhetsbild.
Den skånska modellen för regionalt mediesamarbete så här långt...
Nu har "den nya" modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne varit igång i snart ett år.
Under hösten kommer vi att med hjälp av Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland att utvärdera hur modellen har fungerat hittills och hur väl den svarar mot de utgångspunkter vi hade när vi drog igång arbetet, till exempel:
Igår togs så också den nya bibliotekslagen med ett förändrat uppdrag för de regionala biblioteksverksamheterna.Exakt vad denna förändring i det regionala uppdraget får för konsekvenser är naturligtvis svårt att säga, men förskjutningen från kompletterande medieförsörjning till samverkan och utveckling är ju tydlig. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete också innebär en omfördelning av resurserna från praktiskt fjärrlånearbete till samverkan, infrastruktur och utveckling ligger utvecklingen av det regionala mediesamarbetet i Skåne i linje med den nya bibliotekslagen.
Under hösten kommer vi att med hjälp av Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland att utvärdera hur modellen har fungerat hittills och hur väl den svarar mot de utgångspunkter vi hade när vi drog igång arbetet, till exempel:
- Allas likvärdiga tillgång till information och media
- Medieresurserna ska finnas så nära användarna som möjligt
- De delregionala samarbetena
- ett mer flexilbelt system och mer stöd till utveckling (enligt önskemål från de skånska folkbibliotekscheferna hösten 2011 då arbetet med att ta fram den nya modellen drog igång)
Igår togs så också den nya bibliotekslagen med ett förändrat uppdrag för de regionala biblioteksverksamheterna.Exakt vad denna förändring i det regionala uppdraget får för konsekvenser är naturligtvis svårt att säga, men förskjutningen från kompletterande medieförsörjning till samverkan och utveckling är ju tydlig. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete också innebär en omfördelning av resurserna från praktiskt fjärrlånearbete till samverkan, infrastruktur och utveckling ligger utvecklingen av det regionala mediesamarbetet i Skåne i linje med den nya bibliotekslagen.
Rapporter från några medieutvecklingsprojekt 2013
Under 2013 har totalt 10 projekt finansierats inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete. Projektmedel har beviljats i två omgångar: sex projekt i januari och fyra projekt kring mångspråkig biblioteksverksamhet i juni. De projekt som i januari 2013 beviljades projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne har nu avslutats:
Fyra av projekten har handlat om e-medier eller digitalt berättande:
Malmö stadsbibliotek har gjort en förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst. Projektet har syftar till att öka tillgängligheten till e-medier. Malmö stadsbibliotek har, i samråd med flera olika bibliotek, användare och andra aktörer, tagit fram en första prototyp av en e-bokstjänst (Kaliber app) som kan göra det enklare att hitta, låna ladda ned och läsa e-böcker på webben, i mobilen eller på läsplattor. Tjänsten ska kunna användas och integreras i olika bibliotekssystem, webbsidor och/eller digitala verktyg. Förstudien har undersökt användarnas behov, intresset från andra bibliotek , kopplingar till nationella samarbetspartners och projekt och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar drift och utveckling avseende ekonomi och samarbetspartners av en gemensam produkt för bibliotekens e-medier.
Malmö stadsbibliotek har också gjort en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk. Förstudien har undersökt vad som kan användas av det innehåll som finns den danska bibliotekstjänsten i BibZoom.dk:s internationella sektion för e-medier, och de avtals- och rättighetsmässiga förutsättningarna för utveckling av en plattform med BibZooms innehåll för svenska förhållanden och som kan användas av bibliotek i hela regionen.
Kävlinge bibliotek har gjort en förstudie kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien har undersökt möjligheten för virtuella bokhyllor med möjligheter att ladda ner e-böcker via biblioteken, på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun. Förstudien ger också exempel på hur man med inspiration från det danska exemplet Bib-to-go kan marknadsföra och tillgängliggöra digitalt material fysiskt i lokalsamhället.
Helsingborg stadsbibliotek har genomfört ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Projektet har testat Digital Storytelling som en metod för att ge unga möjlighet att berätta om sina tankar och upplevelser och därmed öka ungas it-kompetens, digitala delaktighet och möjligheter att ta del av media och information. För bibliotekets del har projektet handlat om att utveckla en samordnande roll kring berättande och historieuppbyggnad, i samarbete med övriga projektpartners i lokalsamhället.
Två av projekten har handlat om katalog- eller klassifikationsfrågor:
De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet (Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholm, Båstad, Landskrona, Svalöv, Klippan, Perstorp och Bjuv)har gjort en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek. Förstudien syftar till att undersöka förutsättningarna för och förbereda biblioteken i Skåne NV för att bli Librisregistrerande bibliotek 2014.
Simrishamns bibliotek har gjort en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne. Förstudien har undersökt bibliografiska och tekniska förutsättningar, nationella beslut som påverkar och erfarenheter som gjorts av andra (såväl högskole- som folkbibliotek) kring övergång till Dewey samt vilka konsekvenser en övergång till Dewey kan innebära för det eller de bibliotek som byter klassifkations- och /eller hylluppställningssystem och hur det påverkar andra bibliotek i det regionala och delregionala mediesamarbetet.
Erfarenheterna från projekten kommer att redovisas i seminarieform framöver och projektrapporterna kan fås från Kultur Skåne: kontakta kristina.elding@skane.se .
onsdag 9 oktober 2013
Läsning som medicin och terapi
Att läsa skönlitteratur när man är sjukskriven kan påverka rehabiliteringen positivt. Detta visar en studie från Göteborgs universitet där Lena Mårtensson, arbetsterapeut, och Cecilia Pettersson, litteraturvetare gjort djupintervjuer av åtta långtidssjukskrivna kvinnor.
"En meningsfull aktivitet ... som stärkt deras förmåga att delta i vardagsaktiviteter" säger en av forskarna. Läsningen bidrog till kapacitet och struktur i vardagen och samtidigt till ökad självkännedom och förståelse
Läs rapporten eller lyssna till inslaget i Kulturnyheterna.
Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet delas i år mellan Lo Ek och Anna-Stina Takala. Lo Ek från Norrköping berättade om sin bokcirkel för missbrukare, Människor mellan raderna, på ett skönlitterärt seminarium i Kristianstad förra året.
"En meningsfull aktivitet ... som stärkt deras förmåga att delta i vardagsaktiviteter" säger en av forskarna. Läsningen bidrog till kapacitet och struktur i vardagen och samtidigt till ökad självkännedom och förståelse
Läs rapporten eller lyssna till inslaget i Kulturnyheterna.
Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet delas i år mellan Lo Ek och Anna-Stina Takala. Lo Ek från Norrköping berättade om sin bokcirkel för missbrukare, Människor mellan raderna, på ett skönlitterärt seminarium i Kristianstad förra året.
Lisa Bjärbo tilldelas Nils Holgersson-plaketten
Biblioteksföreningen ger Lisa Bjärbo stipendiet för boken Allt jag säger är sant och priset delas ut på Stockholms stadsbibliotek den 17 oktober. Den 18 november kan vi här i Skåne också lyssna på författaren som kommer till Författardagen i Hässleholm. Det går fortfarande att anmäla sig till konferensen.
Jönköpings län utser regional ambassadör för läsning
Jönköping har fått en egen läsambassadör. Nyligen började författaren Torsten Bengtsson sitt uppdrag. På nationell nivå finns redan en läsambassadör.
Jönköping har fått en egen läsambassadör. Nyligen började författaren Torsten Bengtsson sitt uppdrag. På nationell nivå finns redan en läsambassadör.
Torsten Bengtssons uppgift blir att prata sig varm för
barns och ungas läsning i Jönköpings län. Målgruppen är föräldrar, lärare och
politiker. I jobbet ingår också att vara aktiv i läsdebatten och delta i det
offentliga samtalet. Exakt hur uppdraget ser ut bestämmer biblioteken i regionen
tillsammans med läsambassadören.
– För mig är det en stor ära, ett hedersuppdrag. Jag ska göra mitt yttersta för att sprida läsglädje i hela länet, skriver Torsten Bengtsson på en nystartad blogg för projektet.
Läs mer
– För mig är det en stor ära, ett hedersuppdrag. Jag ska göra mitt yttersta för att sprida läsglädje i hela länet, skriver Torsten Bengtsson på en nystartad blogg för projektet.
Läs mer
söndag 6 oktober 2013
E-böcker och bibliotek - vad händer? Forts.
Som vanligt hände det lite saker när det gäller e-böcker och bibliotek, på årets bokmässa. Mässan präglades ganska mycket av fortsatta seminarier och debatter kring läsning och litteratur, vilket aktualiserades av regeringens litteraturproposition, Läsa för livet, som presenterades 26/9. Intressant när det gäller e-böcker är att man viker två miljoner för att Kungliga biblioteket ska kunna tillgängliggöra e-böcker via Libris. KB, föreslås få två miljoner kronor under 2013 för att inleda försöksverksamhet med syfte att göra de möjligt för externa distributörer att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Det handlar även om att KB ska säkerställa att upphovsrättsligt fri e-litteratur ska finnas tillgängligt via Libris. Förslaget tar avstamp i KB:s förstudie Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker som presenterades tidigare i våras.
E-lib, fortfarande den dominerande leverantören av e-böcker via biblioteken, lanserade en ny modell , eller snarare ramar för hur det kan komma att se ut, någon färdig modell är det inte ännu. Större flexibilitet och valmöjligheterför biblioteken, menar e -lib. Absurt med tex kötid för e-böcker eller att förlagen fortfarande har st för stort inflytande över utbudet, menar kritiker. Positivt med flera olika modeller, menar andra. Hursomhelst är det kanske svårt att ta ställning till den nya modellen förrän den är mer färdig.
På mässan presenterade också Malmö stadsbibliotek sin förstudie och en prototyp för en ny e- bokstjänst, Kaliber. Förstudien har finansierats med stöd av Region Skåne, med medel ur utvecklingspotten inom det regionala mediesamarbetet.Tjänsten är en e-boksapp som ska göra det enklare och roligare för biblioteksanvändare att söka, låna och läsa e-böcker och med möjligheter för bibliotekspersonal att lyfta fram och inspirera. Appen vill Malmö stadsbibliotek driva och finansiera i samarbete med andra intresserade bibliotek i landet.
Redan före mässan, i samband med ett seminarium: "Libraries in a Digital Age" på The conference i augusti (rapporter från seminariet finns bland annat här och här), presenterades Atingo, ett samarbete mellan publit och Axiell. Atingo beskrivs som plattform för utlåning av eböcker: Genom Atingo kan bibliotek och förlag komma överens om pris, tillgänglighet och villkor i realtid. Atingo möjliggör för bibliotek att bygga ebokssamlingar utifrån sina egna kriterier samtidigt som förlag har kontroll över vilka villkor som ska gälla för utlåning av deras titlar. Böcker från medieleverantörer slussas till Atingo, där biblioteken kan välja vilka böcker de vill ha i sin katalog.
I dagarna har eboksfrågan också lyfts iett par debattartiklar, tex har kultur- och bibliotekschefer i framför allt Stockholmstrakten skrivit en gemensam artikel: Förlagen styr lån av E-böcker om problemet att biblioteken inte själva har kontroll över sitt e-bokbestånd.
Så det rör lite på sig på e-boksfronten... På Bibliotek, Bildning och Media har vi, förutom stöd till förstudien kring Malmö stadsbiblioteks e-boksapp, bland annat också stöttat ett par förstudier kring bibliotekens roll när det gäller digitalisering av lokalt material. Mer om detta i ett eget inlägg...
E-lib, fortfarande den dominerande leverantören av e-böcker via biblioteken, lanserade en ny modell , eller snarare ramar för hur det kan komma att se ut, någon färdig modell är det inte ännu. Större flexibilitet och valmöjligheterför biblioteken, menar e -lib. Absurt med tex kötid för e-böcker eller att förlagen fortfarande har st för stort inflytande över utbudet, menar kritiker. Positivt med flera olika modeller, menar andra. Hursomhelst är det kanske svårt att ta ställning till den nya modellen förrän den är mer färdig.
På mässan presenterade också Malmö stadsbibliotek sin förstudie och en prototyp för en ny e- bokstjänst, Kaliber. Förstudien har finansierats med stöd av Region Skåne, med medel ur utvecklingspotten inom det regionala mediesamarbetet.Tjänsten är en e-boksapp som ska göra det enklare och roligare för biblioteksanvändare att söka, låna och läsa e-böcker och med möjligheter för bibliotekspersonal att lyfta fram och inspirera. Appen vill Malmö stadsbibliotek driva och finansiera i samarbete med andra intresserade bibliotek i landet.
Redan före mässan, i samband med ett seminarium: "Libraries in a Digital Age" på The conference i augusti (rapporter från seminariet finns bland annat här och här), presenterades Atingo, ett samarbete mellan publit och Axiell. Atingo beskrivs som plattform för utlåning av eböcker: Genom Atingo kan bibliotek och förlag komma överens om pris, tillgänglighet och villkor i realtid. Atingo möjliggör för bibliotek att bygga ebokssamlingar utifrån sina egna kriterier samtidigt som förlag har kontroll över vilka villkor som ska gälla för utlåning av deras titlar. Böcker från medieleverantörer slussas till Atingo, där biblioteken kan välja vilka böcker de vill ha i sin katalog.
I dagarna har eboksfrågan också lyfts iett par debattartiklar, tex har kultur- och bibliotekschefer i framför allt Stockholmstrakten skrivit en gemensam artikel: Förlagen styr lån av E-böcker om problemet att biblioteken inte själva har kontroll över sitt e-bokbestånd.
Så det rör lite på sig på e-boksfronten... På Bibliotek, Bildning och Media har vi, förutom stöd till förstudien kring Malmö stadsbiblioteks e-boksapp, bland annat också stöttat ett par förstudier kring bibliotekens roll när det gäller digitalisering av lokalt material. Mer om detta i ett eget inlägg...
Lokala biblioteket som e-boksproducent?
...avhandlar de två förstudier som utförts av stadsbiblioteken i Eslöv respektive Kristianstad, med stöd av Region Skånes kulturnämnd. Studierna har haft till syfte att undersöka bibliotekets roll i digitalt tillgängliggörande av lokalt producerat material och den gemensamma rapporten har fått titeln Ta makten över e-boken. Detta kan väl visa på de två bibliotekens vilja att lite mer aktivt och självständigt förhålla sig till e-boksfrågan, och att utan att vänta på de stora eller nationella aktörerna utforska vilken roll det lokala biblioteket kan spela när det gäller e-böcker eller digitalisering.
De två projekten har undersökt hur digitaliseringsförloppet fungerar från upphovsrättsfrågor, Creative Commons, inscanning och redigering, till distribution och tillgängliggörande. Fokus har till stor del legat på att bygga upp en större kompetens på biblioteken, kring dessa frågor.
I Eslöv har projektet lett till att man digitaliserat en rad lokalhistoriska skrifter och har ytterligare planer på att lyfta fram det lokala materialet även i andra sammanhang. Projektetet har också lett till ett ökat samarbete med andra lokala aktörer när det gäller lokalhistoriskt material. I Kristianstad har arbetet kretsat kring samarbetet med Gustaf Hellström-sällskapet för att digitalisera skrifter om och av författaren. I Kristianstad har man undersökt möjligheterna att anlita att företag för själva digitaliseringen, i det här fallet Publit, medan man i Eslöv prövat att göra detta arbete själv. Erfarenheter och lärdomar redovisas i projektrapporten, som kommer att finnas på Kultur Skånes webbplats.
Förstudien pekar på att digitaliseringsprocessen är av intresse för många folkbibliotek och ett av förstudiens mer konkreta förslag att samordna inköp av en riktig bokscanner, då detta är något som få folkbibliotek själva har råd med. Distributionskanalerna för bibliotekens digitala material är för få och dyra, menar man i Eslöv och Kristianstad, och hoppas att Kungliga biblioteket ska få resurser för att kunna tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen, Libris. Kanske välkomnar man därför lite särskilt de två e-boksmiljonerna till KB i regeringens proposition Läsa för livet. Publit skulle kunna vara en samarbetspartner för biblioteken för digitaliseringen och det nya samarbetet mellan Axiell och Publit, Atingo, skulle kunna vara ett alternativ för distributionen via biblioteken, resonerar man.
Både Eslöv och Kristianstad kommer att fortsätta arbetet efter projekttidens slut. I Eslöv kommer man att färdigställa publicering av böckerna i Eslövs museums skriftserie, totalt ca 20 böcker. Man har också planer för digitalisering av annat kulturhistoriskt material, och att använda den lokalhistoriska datan från e-böckerna i andra digitala projekt, tex kopplat till ett lokalt fotoarkiv. Kristianstad arbetar vidare med upphovsrättsproblematiken och samarbetet med det litterära sällskapet. Avslutningsvis vill förstudiens författare (Per Andersson och Andrea Hofmann)varna för att se e-boken bara som en digital variant av fysiska böcker, utan att biblioteken med hjälp av öppen data, och eget digitalt material kunna skapa mervärden för användaren, som går långt utanför de ramar som boken sätter.
Eslövs och Kristianstads erfarenheter tycker jag är intressanta även ur perspektivet folkbiblioteken som kulturhus eftersom de undersöker hur biblioteket, utifrån en etablerad verksamhet som att tillgängliggöra (lokalt) material tar en mer aktiv roll även i producentledet. Det visar också på möjligheterna i samarbete med andra lokala aktörer och på vilken (unik?) roll biblioteket kan spela i lokalsamhället.
De två projekten har undersökt hur digitaliseringsförloppet fungerar från upphovsrättsfrågor, Creative Commons, inscanning och redigering, till distribution och tillgängliggörande. Fokus har till stor del legat på att bygga upp en större kompetens på biblioteken, kring dessa frågor.
I Eslöv har projektet lett till att man digitaliserat en rad lokalhistoriska skrifter och har ytterligare planer på att lyfta fram det lokala materialet även i andra sammanhang. Projektetet har också lett till ett ökat samarbete med andra lokala aktörer när det gäller lokalhistoriskt material. I Kristianstad har arbetet kretsat kring samarbetet med Gustaf Hellström-sällskapet för att digitalisera skrifter om och av författaren. I Kristianstad har man undersökt möjligheterna att anlita att företag för själva digitaliseringen, i det här fallet Publit, medan man i Eslöv prövat att göra detta arbete själv. Erfarenheter och lärdomar redovisas i projektrapporten, som kommer att finnas på Kultur Skånes webbplats.
Förstudien pekar på att digitaliseringsprocessen är av intresse för många folkbibliotek och ett av förstudiens mer konkreta förslag att samordna inköp av en riktig bokscanner, då detta är något som få folkbibliotek själva har råd med. Distributionskanalerna för bibliotekens digitala material är för få och dyra, menar man i Eslöv och Kristianstad, och hoppas att Kungliga biblioteket ska få resurser för att kunna tillgängliggöra e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen, Libris. Kanske välkomnar man därför lite särskilt de två e-boksmiljonerna till KB i regeringens proposition Läsa för livet. Publit skulle kunna vara en samarbetspartner för biblioteken för digitaliseringen och det nya samarbetet mellan Axiell och Publit, Atingo, skulle kunna vara ett alternativ för distributionen via biblioteken, resonerar man.
Både Eslöv och Kristianstad kommer att fortsätta arbetet efter projekttidens slut. I Eslöv kommer man att färdigställa publicering av böckerna i Eslövs museums skriftserie, totalt ca 20 böcker. Man har också planer för digitalisering av annat kulturhistoriskt material, och att använda den lokalhistoriska datan från e-böckerna i andra digitala projekt, tex kopplat till ett lokalt fotoarkiv. Kristianstad arbetar vidare med upphovsrättsproblematiken och samarbetet med det litterära sällskapet. Avslutningsvis vill förstudiens författare (Per Andersson och Andrea Hofmann)varna för att se e-boken bara som en digital variant av fysiska böcker, utan att biblioteken med hjälp av öppen data, och eget digitalt material kunna skapa mervärden för användaren, som går långt utanför de ramar som boken sätter.
Eslövs och Kristianstads erfarenheter tycker jag är intressanta även ur perspektivet folkbiblioteken som kulturhus eftersom de undersöker hur biblioteket, utifrån en etablerad verksamhet som att tillgängliggöra (lokalt) material tar en mer aktiv roll även i producentledet. Det visar också på möjligheterna i samarbete med andra lokala aktörer och på vilken (unik?) roll biblioteket kan spela i lokalsamhället.
fredag 4 oktober 2013
Theory of mind - vetenskapligt bevis på läsningens effekter
Att läsa skönlitteratur ökar ens förmåga att sätta sig in i andra människors tankar, känslor och avsikter. Och det här går att mäta, säger amerikanska forskare i en studie som nyligen publicerats i vetenskapstidskriften Science. Inte nytt för dem som arbetar på bibliotek men nu är det bevisat!
Läs eller lyssna på hela inslaget i fredagens Vetenskapsradio
Bilden är hämtad från SR.
Läs eller lyssna på hela inslaget i fredagens Vetenskapsradio
torsdag 3 oktober 2013
Oscarspriset i svensk folkbildning
Det nyinstiftade Oscarspriset som utdelas av Oscar Olsson museet i Malmö har delat ut 2013 års pris till MÖTET Ideell Förening.
MÖTET får priset för att ”de i Oscar Olssons anda skapat en ny mötesplats som attraherat nya målgrupper, gett genklang i civilsamhället och ett bestående avtryck i Folkbildningssverige”.
Modellprogrammet - ett nytt redskap till bibliotekens förändringsagenter
Den 25 september bjöd den danska Kulturstyrelsen in till workshopen " Et nyt redskap til biblioteket". Efter ett intressant eftermiddagsprogram med goda exempel på bibliotek i utveckling Library 10 i Helsingfors, Århus nya bibliotek DOKK 1 lanserades hemsidan modelprogram for folkebiblioteker .
Workshopen var den sista av tre wokshops tillfällen som Kulturstyrelsen och Realdania finansierat. Projektet modellprogram för folkbibliotek innebär uppbyggnaden av en exempelsamling på nätet i form av en hemsida och en Facebooksida samt parallellt pågående projekt. Sidan är på danska men ska översättas till engelska.
Botanisera gärna på hemsidan som ger tips på workshops upplägg, hur man kan utformar sin biblioteksmiljö samt koppling till aktuell forskning och mycket mer.
Workshopen var den sista av tre wokshops tillfällen som Kulturstyrelsen och Realdania finansierat. Projektet modellprogram för folkbibliotek innebär uppbyggnaden av en exempelsamling på nätet i form av en hemsida och en Facebooksida samt parallellt pågående projekt. Sidan är på danska men ska översättas till engelska.
Botanisera gärna på hemsidan som ger tips på workshops upplägg, hur man kan utformar sin biblioteksmiljö samt koppling till aktuell forskning och mycket mer.
 |
| Konferensen öppnades av direktör Anne Mette Rahlbeak , Kulturstyrelsen |
Svenska Filminstitutet ger stöd till filmverksamhet för barn och unga
Stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom för aktörer inom kommunal verksamhet som t ex bibliotek och skola i samverkan.
Filminstitutet fördelar stöd till kommuner och skolor med syftet att ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser och till fördjupade kunskaper om rörliga bilder.
Sista ansökningsdatum?
Stöd fördelas vid två tillfällen per år. Sista ansökningsdag för våren är 31 mars och för hösten 15 oktober.
Syfte?
Syftet är att ge barn och ungdomar i hela landet möjlighet till kvalitativa filmupplevelser och till fördjupade kunskaper om rörliga bilder.
Vem kan söka?
Stöd kan sökas av kommunal förvaltning, skola eller annan organisation som drivs genom ekonomiskt stöd av kommunen.
Allmänt om stödet
Stödet kan användas för verksamhet inom både skola och fritid, till satsningar som innebär:
- utveckling av filmpedagogisk verksamhet
- kompetensutveckling av skolpersonal
- insatser som främjar barn och ungdomars eget skapande
- filmvisning på biograf för barn och unga
- utforska filmarvet
Mer om stödet finner du på Filminstitutets hemsida:
www.sfi.se
onsdag 2 oktober 2013
Om bibliotek i Svensk bokhandel
Visste ni
att rekordet för antal utlån per vuxen invånare - 14 - och för barn - 54,5 innehas av biblioteken i Övertorneå?
att på Lunds stadsbibliotek arrangerar man särskilda bokprat om fackböcker för vuxna läsare fyra gånger per år.
att Elib presenterar en ny lösning för utlån av e-böcker
Läs mer i Svensk Bokhandels senaste nummer. Flera artiklar finns på nätet.
att rekordet för antal utlån per vuxen invånare - 14 - och för barn - 54,5 innehas av biblioteken i Övertorneå?
att på Lunds stadsbibliotek arrangerar man särskilda bokprat om fackböcker för vuxna läsare fyra gånger per år.
att Elib presenterar en ny lösning för utlån av e-böcker
Läs mer i Svensk Bokhandels senaste nummer. Flera artiklar finns på nätet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)