Biblioteks- och medielandskap i förändring

Det händer ju ovanligt mycket i Sverige nu när det gäller strukturerna för mediesamarbetet på alla nivåer: ny bibliotekslag, förändring av lånecentralernas struktur, alltfler medie- och katalogsamarbeten i län eller delregioner, tex Skåne NV, Bibliotek i Väst, Bibliotek Ystad-Österlen, Umeåregionen etc. Och som jag bloggat rätt flitigt om har Bibliotek, bildning och media tillsammans med folkbiblioteken i Skåne i snart två år nu, arbetat för en ny, mer flexibel och samverkansinriktad modell för det skånska mediesamarbetet, och i januari i år sjösatte vi så den "nya modellen" med mer tonvikt på samverkan, infrastruktur och utveckling och mindre på regionala fjärrlån.

Två län där man länge arbetat strategiskt med frågor kring gemensam infrastruktur för media och informaton är Östergötland och Värmland. Götabiblioteken är ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås kring ett gemensamt bibliotekssystem. I Östergötland klarar man sig tack vare detta redan utan regionala värdbibliotek: de två stora stadsbiblioteken i länet (Linköping och Norrköping) bidrar med medier och kompetens i det gemensamma medie-, katalog- och webbsamarbetet, liksom alla andra bibliotek i länet. I Värmland har man länge jobbat med infrastrukturfrågor kring media och information: Bibliotek Värmland  och Libris på Värmlandsbiblioteken är ett par exempel.

Flera andra läns- och regionbibliotek planerar eller har redan börjat genomföra förändringar när det gäller den kompletterande medieförsörjningen, med anledning av den nya bibliotekslagen. Som en konsekvens av lagens nya formuleringar kring det regionala biblioteksuppdraget, har läns- eller regionbiblioteken i flera län tex sagt upp avtalen med sina värdbibliotek från och med årsskiftet.  Ett par av de län som har sneglat på "den skånska modellen" när det gäller upplägget för det regionala mediesamarbetet är Örebro och Halland.

Från Kungliga bibliotekets (KB:s) håll arbetar man med de här strukturförändringarna främst genom utvecklingen av Libris som nationell katalog och med att få med folkbiblioteken i Libris: idag är 20 % av folkbiblioteken med i Libris och flera står på kö för att gå med. KB har även beviljat medel för utvecklingsprojekt kring tex Koha + Libris.

Som ett led i de nationella strukturförändringarna kring kompletterande medieförsörjningen har alltså lånecentralernas antal och uppdrag förändrats. Sveriges depåbibliotek och lånecentral (i Umeå) och Internationalla biblioteket (IB) är nu de två lånecentralerna i Sverige.   IB beskriver sitt nya uppdrag utifrån följande punkter: kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media, utveckla webbresurs för mångspråkighet för svenska bibliotek, berika Libris katalog med poster för mångspråkig media samt utöka sitt utvecklingsuppdrag även till gymnasiebiblioteken. Umeå lånecentrals uppdrag finns beskrivet i en folder.

Det förs ganska mycket diskussioner läns- och regionbiblioteken emellan och tidvis också mellan de statliga och de regionala biblioteksaktörerna kring struktur, ansvarsfördelning och framtiden när det gäller kompletterande medieförsörjning och mediesamarbeten. Något som jag dock saknat hittills och som vi måste jobba på även här i Skåne är en dialog med och en diskussion kring universitets- och högskolebibliotekens roll i mediesamarbetet. Vi vet ju till exempel att kurslitteratur utgör en väldigt stor del av fjärrlånen: enligt den undersökning vi gjorde i Skåne 2012 utgör de minst 1/3 av alla fjärrlån.

Som avslutning vill jag återkomma till Annelien van der Tang Eliassons fina framtidsbild av de delregionala mediesamarbetena i Skåne, från mediedagen i maj. Jag tycker att det är en sån bra illustration till vad det hela handlar om: ett samspel och utbyte (av medier, kompetens etc) mellan många olika aktörer på flera olika nivåer. Tänk gärna in en massa småpilar mellan de färglada folkbiblioteksbubblorna i respektive delregion och pilar för relationerna även till Internationella biblioteket, högskole- och universitetsbiblioteken, och lånecentralen i Umeå!

Boka in 21-22 oktober!

I den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015 beskrivs hur Region Skåne vill stimulera och stödja bibliotekens utveckling som kulturhus. Detta för att bland annat stärka bibliotekens roll som mötesplats, i ett nära samspel med medborgaren och lokalsamhället. I april 2012 beviljade Statens kulturråd regionens kulturnämnd 1,1 miljoner kronor för att arbeta vidare med utvecklingen av folkbiblioteken som kulturhus. Pengarna har använts till ett antal projekt, utifrån fyra olika utvecklingslinjer:

1. Att testa konkreta aspekter på kuturhustanken i workshops och testzoner
2. Att tsta hur folkbibliotek arbetar med att vidga sitt uppdrag med hjälp av film och rörlig bild
3. Att testa teknik med nya målgrupper
4. Att nå nya grupper/skapa delaktighet med särskilt fokus på målgruppen nya svenska

Nu har projekten genomförts och därför anordnar vi , tillsammans med Svensk biblioteksförening, konferensen "Folkbiblioteken som kulturhus" den 21-22 oktober. De bibliotek i Skåne som har genomfört projekten kommer att vara på plats för att dela med sig av sina erfarenheter. Johanna Rivano Eckerdahl, lektor vid Institutionen för kulturvetenskaper i Lund, har studerat en del av dessa projekt lite närmare och kommer att redovisa sina resultat på konferensen. Aktuella utvecklingstendenser på området kommer dessutom att belysas av bl.a. Jenny Johannesson, kulturpolitisk forskare från Bibliotekshögskolan i Borås, och Henrik Jochumsen, dansk biblioteksforskare.

Det fullständiga programmet kommer att presenteras efter sommaren och då finns det också möjlighet att anmäla sig till konferensen här. Boka dock in datumen i almanackan redan nu!

E-böcker och bibliotek - vad händer?

Nu har det varit lite tyst ett tag (i alla fall på den här bloggen) om det annars heta ämnet e-böcker och bibliotek. Frågan om e-böcker och bibliotek är komplex och ingår i ett ekosystem med många aktörer och intressenter, detta blev tydligt inte minst under BBM:s e-boksseminarieserie i vintras. 

När det gäller vad de nationella aktörerna kan/ska göra har förväntningarna varit ganska höga: Svensk biblioteksförening har drivit frågan om e- böcker och bibliotek hårt och satt ljuset på problemen. John Augustsson på KB, presenterade i våras rapporten Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek . Rapporten pekar på att det effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, men också på vikten av en central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar (SKL) . KB menar också att de behöver ett tydligare uppdrag, innan de kan gå vidare med e-boksfrågan. Från SKL, som tog på sig uppdraget att vara kommunernas företrädare i förhandlingar kring e-bokslicenser har det ännu så länge varit ganska tyst.

Det mest intressanta som händer när det gäller e-böcker och bibliotek nu är kanske istället initiativ från andra aktörer: lokala bibliotek, förlag, eller andra aktörer inom "läsandets eko-system". Här är några exempel:

Publit presenterade på Biblioteksdagarna, på seminariet E-böcker åt folket! sin nya distributionskanal för e-böcker till bibliotek. Framsidan rapporterar från seminariet under rubriken Ny kanal för e-böcker till biblioteken och Eleonor Grenholm på Länsbibliotek Uppsala, har tittat lite närmare på Publit-modellen och bloggat om det på Länsbibliotek Uppsalas blogg.

Stockholms stadsbiblioteks samarbete med Ordfront beskrivs på bloggen Digitala biblioteket som ett oväntat möte i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning. När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. 
Samarbetet har resulterat i att Ordfront under en försöksperiod tillgängliggör ett par hundra titlar som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. SSB:s e-boksutbud ökar, låntagarna får också tillgång till helt nyutgivna böcker. Under perioden testas också en differentierad prismodell: Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts äldre titlar än för de nyare. Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare ökat utbudet av e-böcker.

Och så ett par skånska exempel:
Kristianstads stadsbibliotek och Eslövs stadsbibliotek har, med projektstöd från Kultur Skåne, arbetat med två förstudier kring bibliotekets roll när det gäller digitalisering av lokalt material, utifrån lokala behov och förutsättningar. Arbetet håller på att avslutas och vi ser fram emot rapporter i höst.

Malmö stadsbibliotek arbetar med ett större projekt kring en e-bokstjänst, med stöd från Kultur Skåne. Så här beskriver Malmö stadsbibliotek projektet:

På Malmö Stadsbibliotek pågår för närvarande en förstudie, kring en e-bokstjänst för svenska bibliotek. I förstudien tar vi fram ett koncept och demo för en sådan tjänst, undersöker vi tekniska möjligheter/hinder, möjliga samarbetspartners och finansiärer samt intresse från bibliotek och användare. Förstudien kommer att presenteras på bokmässan i Svensk biblioteksförenings monter C02:32 (preliminärt torsdagen 26 september kl.13) men vi finns på plats även under övriga tider. I projektgruppen ingår Linda Johansson, Mimmi Widner, Fredrik Karlsson och Torbjörn Bondesson från Malmö Stadsbibliotek. Det går även bra att kontakta Mimmi Widner mimmi.widner@malmo.se för frågor kring projektet.

Utvecklingsprojekt kring mångspråk

Den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne innebär ju en omfördelning av resurserna inom det regionala uppdraget kring kompletterande medieförsörjning och ett ökat fokus på samverkan och utveckling. Tack vare detta har Kultur Skåne nu större möjligheter att ge stöd till olika utvecklingsprojekt inom medieområdet. I januari sjösattes sex utveklingsprojekt med projektstöd från Kultur Skåne.

Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är allas likvärdiga tillgång till media och information och denna utmaning är kanske extra tydlig när det gäller ett av årets prioriterade utvecklingsområden inom det regionala mediesamarbetet: mångspråk. Under våren har vi haft samtal med bibliotek i Skåne som vill utveckla sin mångspråkiga biblioteksverksamhet. Dessa samtal har nu konkretiserats till fyra projekt (ett i varje delregion) kring mångspråk, finansierade av Kultur Skåne inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete.

Projekten syftar till att lyfta fram och förbättra tillgången till mångspråkig litteratur i via biblioteken i Skåne samt att utveckla samarbetet mellan deltagande bibliotek och mellan dessa bibliotek och andra aktörer.  I projekten ska man inventera mediebestånd, kompetens och arbetssätt samt undersöka vilka behov invånarna i kommunerna har gällande medier och biblioteksverksamhet på andra språk än svenska. Detta för att kunna bygga upp mediebestånd och utveckla biblioteksservice som kan möta dessa behov.

I mångspråksprojektet i Skåne Nordost kommer bibliotekspersonal i Bromölla, Kristianstad, Osby, Östra Göinge och Hörby att delta. Mångspråksprojektet är väldigt intressant att koppla till det delregionala bibliotekssamarbetet i Skåne Nordost och den gemensamma systemtekniska infrastruktur som håller på att byggas upp och kan ses som ett första steg mot en gemensam medieplan i Skåne Nordost.

Skåne Nordvästs mångspråksprojekt omfattar samtliga 11 kommuner i Skåne NV-samarbetet (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga).  Här är, liksom i Skåne Nordost, det delregionala ansvarsbibliotekets  roll i ett delregionalt mediesamarbete kring mångspråk intressant. Andra frågeställningar som är i fokus är hur man kan utnyttja och utveckla befintlig infrastruktur för katalog och webb för att tillgängliggöra en gemensam delregional resurs av mångspråkig media.

I sydvästra Skåne kommer fyra bibliotek: Eslöv, Burlöv, Höör och Trelleborg att samarbeta kring frågeställningar som: Hur samordna, synliggöra, söka och dela media i flera olika bibliotekssystem?, Hur utnyttja befintlig erfarenhet och kompetens? samt Hur kan bibliotek/personal specialisera sig, t.ex. i bevakningen av olika språk?

I projektet i sydöstra Skåne deltar personal från biblioteken i Simrishamn, Tomelilla och Ystad precis som i Skåne NV är en av frågeställningarna hur biblioteken kan utnyttja och utveckla gemensam infrastruktur för katalog och webb. En annat mål för projektet i sydost är att utveckla samarbetet mellan kommunerna och olika aktörer inom kommunerna för att stärka bibliotekets roll i det mångspråkiga samhället.

Innehållsmässigt har alltså de fyra projekten mycket gemensamt. Vi på BBM kommer att samordna projekten så att erfarenheter och kunskaper kan utbytas mellan projekten och se till att projektens resultat och erfarenheter kan komma även andra till del. Läs mer om mångspråksprojekten på Kultur Skånes hemsida.