Dokumentärt i Malmö och Köpenhamn

Snart börjar dokumentärfestivalerna M:DOX och CPH:DOX. M:DOX programmet finns här:
http://www.filmiskane.se/images/stories/MDOX_program.pdf 8-11 november

och CPH:DOX http://www.cphdox.dk/d/index.lasso 1-11 november

Båda bjuder på ett intressant festivalprogram. Samtidigt pågår på Malmö konsthall följande program i anslutning till CPH:DOX http://www.konsthall.malmo.se/o.o.i.s/5239

E-boksenkät på Stockholms stadsbibliotek

DN skriver idag om den e-boksundersökning som Stockholms stadsbibliotek genomfört. Den visar på att e-böcker är ett mycket uppskattat inslag i bibliotekens utbud, 2 av 10 låntagare skaffar lånekort på Stockholms stadsbibliotek enbart för att läsa e-böcker. Men man tycker att utbudet är för dåligt och att karantänen är ett problem.

Enkätanalyserna från E-boksenkäten finns påbloggen Digitala biblioteket, där  virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek skriver om arbetet med digitala bibliotekstjänster. Där finns också en översikt över hur läget ser ut när det gäller förlagens karantän av e-böcker via biblioteken.

Missa inte virtuella enhetens chef Mikael Petrén, som kommer att medverka vid vårt e-boksseminarium 19/11!

Internetfonden finansierar projekt för digital delaktighet i Landskrona

SE:s Internetfonden har sedan 2008 finansierat projekt i syfte att höja den digitala kompetensen hos människor i Sverige som av olika anledningar står utanför Internet. Nu har ytterligare elva projekt fått finansiering från Internetfonden, berättar .SE i ett pressmeddelande 2012-10-22. Ett av de 11 projekten är:

DigIT Karlslund
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursuniversitetet vid Lunds Universitet driver projektet i samverkan med Landskrona Bibliotek och IM-Individuell Människohjälp. Syftet är att erbjuda en öppen datastuga med drop-in-hjälp för föräldralediga och arbetslösa kvinnor i bostadsområdet Karlslund.

Digital delaktighet - konferens i Stockholm

Idag har Internetdagarna inletts med en heldag om digital delaktighet. En av de mest intressanta föreläsarna idag var Beata Wickbom som pratade om global digital delaktighet och vilken betydelse tekniken kan ha fattiga områden i länder som Indien och Kenya. Hon berättade att det finns 700 miljoner mobilabonnemang i Afrika, det är 11% av världens abonnemang. Ungefär 1/3 av telefonerna är smartphones, de flesta är alltså enklare telefoner. Begränsningen gör att utvecklarna tar fram smarta, nischade lösningar som löser ett problem i taget.
I Kenya har man kommit långt med betalningar via mobiltelefon.

Ett annat exempel på en sån tjänst är mKrishi en tjänst för bönder i Indien vars enda bevattning är regn och därför behöver de få väderprognoser. MKrishi är en röststyrdtjänst tjänst som är personligt anpassad.

Vi skulle kunna lära oss en del av de erfarenheter som man gjort i andra delar av världen när det gäller den här typen av enkla, tjänster som hjälper oss med ett problem och som kan anpassas utifrån de behov man har.

En annan sak som Beata Wickbom berättade om var ett projekt som Nicolas Negroponte ligger bakom, det är han som tagit initiativ till kampanjen One Laptop Per Child. Tidigare i år utvecklade han projektet med att fe alla barn i två etiopiska byar varsin surfplatta eller tablet. I byn fanns inga vuxna som kunde hjälpa barnen att komma igång med plattorna eller att hjälpa dem att läsa. På sju minuter hade alla barn kommit igång med sina plattor och efter första veckan med plattorna hade barnen laddat ner i genomsnitt 57 appar. När andra veckan var slut hade två sv barnen lärt sig alfabetet. Forskare följer barnens utveckling genom "sneakernet", de träffar alltså inte barnen.
För den som undrar så drivs surfplattorna med hjälp av solceller.

Jag ska ladda upp en länk till en artikel om det här projektet när jag sitter vid en dator.

//Annelie

Fjärrlåneströmmar i Skåne

Som ett led i arbetet med att ta fram en ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne, gjordes en fjärrlånemätning vid de skånska biblioteken, i mars 2012. Mätningen kan ses som ett komplement till statistiken över de regionala fjärrlånen från Malmö och Kristianstad.  Mätningens resultat presenterades på mötet för de fjärrlåneansvariga 11/10, då den nya modellen presenterades och diskuterades.

I mätningen deltog 32 folkbibliotek, från 19 kommuner. Mätningen visar bland annat på att av 62% av alla fjärrlån IN lånas inom regionen, 1/3 av alla fjärrlån är kurslitteratur, och ungefär lika stor andel lånas in från högskole- och universitetsbibliotek. Endast 3% av fjärrlånen uppges vara barnlitteratur (och vad det kan beror på ska vi diskutera när Duo-gruppen träffas i morgon 23/10)

I sammanhanget är det också bra att ha i minne att enligt den nationella fjärrlåneundersökningen som gjordes 2010 utgjorde fjärrlånen ca 0,6% av folkbibliotekens totala bokutlån. Annelien van der Tang Eliasson, som arbetar med medieplanering för biblioteken i Skåne NV, medverkade också på fjärrlånmötet och kunde visa att för NV-biblioteken är den siffran ännu lägre, 0,3%.

Här finns fjärrlånemätningens resultat som pdf: http://www.skane.se/Public/Kultur/Bibliotek/874_Fjarrlanematning_Region_Skane_mars_2012.pdf

Kort rapport från bibliotekschefsmötet 19/10

På fredagens bibliotekschefsmöte inledde Fredrik Elg mötet med att berätta om det konstnärliga residensprogrammet för förföljda författare; fristad. Han presenterade och den nya handboken som han har gjort för Kulturrådets räkning. I den kan man som kommun hitta svar på allt från sekretess- och säkerhetsfrågor tll hur det går till rent praktiskt att vara fristad.

Sedan gjordes en inventering av vad som är på gång i kommunerna i Skåne. Flera bibliotek har byggts om, bl.a. Trelleborg, Skanör och Rosengård. Det är en del chefsrekryteringar på gång. Många kommuner vittnar om oförändrad budget inför 2013, men några har fått sparbeting. 

BBM informerade också om vad som är på gång. Det nya regionala mediesamarbetet i Skåne kommer att sjösättas den 1 januari och just nu pågår samtal med Skånetransprt kring de utökade antalet turer och med de delregionala ansvarsbiblioteken (Malmö, Kristianstad och Helsingborg) kring avtalen. Ett möte med fjärrlånebibliotekarierna har man också haft. Bibliotekscheferna uppmanades att komma in med förslag på utvecklingsområden kopplade till mediesamarbetet.

BBM informerade också kort om några kommande konferenser och seminarier som BBM anordnar i höst:

• Kompetensseminarium med fokus på brukarmedverkan och långsiktig biblioteksutveckling i Malmö den 5 november (kontakta Roland Persson för mer information)
•  Författardag i Hässleholm den 13 november
• Seminarium: e-boken och dess omvärld i Malmö den 19 november

Dessutom äger Kultur Skånes KulturParlament med Rantafej rum den 29 november.

Gunilla Herdenberg kom efter lunch och berättade om KB:s uppdrag. Hon beskrev också hur KB jobbar med bibliotekssamverkan via den s.k. inflytandestruturen, där ca 100 personer ingår i olika grupper (och när det gäller folkbiblioteken är det SKL som utser representanter). Man kan läsa mer om denna struktur på KB:s hemsida.Gunilla fick också frågor kring LIBRIS, lånecentralen och internationella biblioteket som nationella resurser och kurslitteraturprojekt.

Nästa bibliotekschefsmöte äger rum den 12 december. Tre datum för nästa års chefsmöten är också klara: 7 mars, 25 april och 5-6 september.

Digital delaktighet - konferens 22/10 samt studie om icke-användarna

Idag hålls ett möte kring Digidel 2013, anslutning till Internetdagarna, i Stockholm. Digidelmötet direktsänds via http://www.digidel.se/ . 

En av de medverkande på konferensen idag är Ole Findahl, som berättar om vilka slutsatser man kan dra utifrån statistiken i den nya undersökningen "Svenskarna och Internet".

I rapporten Ickeanvändare har Ole Findahl födjupat sig i just icke-användarna. Här finns Ickeanvändarna 2012 pfd för nedladdning

Där kan man bland annat se detta:

• Antalet icke-användare blir färre, men nya Internetanvändare tillkommer allt saktare.
• Största orsaken till att inte använda Internet är ointresse. I andra hand upplevs också tekniken som krånglig.
• Utöver de 1,2 miljoner som inte använder Internet finns det en grupp sällan-användare som saknar kontinuitet i användandet av nätet. Lägger vi till dessa får är de totalt drygt 1,4 miljoner som använder Internet ibland men säger att de har bristfälliga datorkunskaper.
• I åldern 46-55 år är 10% är fortfarande ca 10% sällan eller icke-användare.
• Av de äldre, 56-65 år har något fler skaffat sig Internet. Tillgången till Internet har de senaste två åren ökat bland de yngre pensionärerna. Anmärkningsvärt är att antalet som har tillgång till Internet men inte använder det i denna åldersgrupp har ökat. Tillgång och användning är separata företeelser.
• Tillgången till Internet har alltså ökat för den äldre åldersgruppen men samtidigt så har antalet sällan-användare ökat samt de som har tillgång till Internet men inte använder det.
• Det visar på att tillgång till Internet är steg ett, men inte fullgott för att öka användningen.
• Andelen som saknar kunskap för att använda Internet stiger snabbt i åldrarna över 50.
• Gruppen utan Internet och utan kunskap om Internet är i stort sett lika stora. De som är kunniga om Internet avstår mycket sällan från Internet. Sällan-användare med tillgång till Internet saknar däremot ofta kunnighet om användning av Internet.

Bibliotekschefsmöte 19/10

På fredag, den 19 oktober, träffas Kultur Skåne och de skånska bibliotekscheferna i Malmö.
Under förmiddagen pratar vi fristadsfrågor med anledning av att Kulturrådet presenterat en handbok i ämnet, vilket förhoppningsvis kan bli en ny startpunkt i många kommuner. Handbokens författare, Fredrik Elg, kommer till mötet.

Riksbibliotekarien Gunilla Herdenberg kommer på eftermiddagen och vi kommer att ha möjlighet att diskutera aktuella biblioteksfrågor i allmänhet och KB:s roll i synnerhet.

Konstfilm på biblioteken i Skåne NO

Inom projektet Den rörliga bildens konst Skåne Nordost kommer det att bli visningar och aktiviteter i höst på bland annat biblioteken:

Konstfilmskvällar på biblioteken.

Under senhösten drar fyra korta konstfilmer på turné i Nordöstra Skåne. Filmerna är gjorda av samtida konstnärer, tre svenska och en dansk-filippinsk. De visar olika röster och olika sätt att använda filmens språk, från svartvitt bildspel till en musikalisk saga om en minoritetsbefolkning på andra sidan jorden. Visningen är en del av projektet Den rörliga bildens konst.

John Skoog Sent på jorden (2011), Mattias Ericsson 1655 bilder (2010), Catti Brandelius/Miss Universum På tunnelbanan (2001), Lilibeth Cuenca Rasmussen, House of Hope (2006)

I samband med visningen presenteras filmerna och projektet av chefen för Kristianstads konsthall Thomas Kjellgren och projektledare Lotta Pettersson.

Perstorp: Bibliotekets hörsal/konsthall 24 oktober 19:00

Hörby: Biblioteket den 30 oktober kl 19.00

Bromölla: Biblioteket 7 november 19:00. Här utökas programmet med den lokala konstnären Troels Kirk som visar och presenterar sin film The Watermill (2012).

Hässleholm: Biblioteket/kulturhuset 8 november 19:00

Osby: Biblioteket. 28 november 19:00

Kristianstad: Stadsbiblioteket. 29 november 18:00

Broby: Biblioteket/kulturhuset Vita Skolan. 6 december 19:00

”Nästan som en i familjen” -Astrid Göransson visar performance och kolanimerad film.

I november gästas två bibliotek i nordöstra Skåne av konstnären Astrid Göransson. Hennes kolanimerade kortfilm ”Nästan som en i familjen” visas och en kväll på varje ställe kommer Astrid vara på plats och göra ett liveperformance i filmens anda. Filmen är gjord med utgångspunkt i brev som Astrids mor skrev under två år från en tillvaro i ett stadshushåll i 30-talets Stockholm där hon skulle praktisera och bli omhändertagen som en familjemedlem, men blev i praktiken piga.

Broby: Biblioteket/kulturhuset Vita skolan, 12 november 17.30 . Som en del av ”Kura skymning” som startar med högläsning kl 16.30

Osby: Biblioteket, 14 november, 19:00

Astrids Göranssons hemsida: www.astridgoransson.se

Mer om projektet Den rörliga bildens konst Skåne Nordost:

 http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Samverkansmodellen/Skane-har-beviljats-36-miljoner-i-statliga-utvecklingsmedel/

Meröppet SLU Alnarp

Även om Veberöds biblioteket var det första meröppna biblioteket i Sverige, så är det ju inte det enda meröppna biblioteket i Skåne. På SLU-biblioteket i Alnarp infördes meröppet i december 2010.

I våras publicerade Biblioteksbladet en artikel om Meröppet vid SLU-biblioteket i Alnarp http://biblioteksbladet.se/2012/03/22/meroppet-gav-mersmak/

Och dessförinnan, i mars, gjorde SLU-biblioteket en helårsutvärdering av Meröppet-verksamheten vid SLU i Alnarp.

Catharina Isberg, vid SLU, sammanfattar utvärderingen såhär  i sin blogg:
"I helårsutvärderingen som nu är gjord, har vi undersökt antal besök, genomfört en enkät med studenter och anställda på campus, frågat intressenter via mail om deras intryck, haft ”klotterplank” i bibliotekslokalen för möjlighet till input, samt haft diskussion i bibliotekspersonalen.
...
Meröppet är ett viktigt initiativ för att förbättra studie- och arbetsmiljön på campus för både studenter och anställda. Genom initiativet ökar möjligheterna för alla att få lika villkor i sina studier"

Erfarenheterna av meröppet på biblioteket i Alnarp var så positiva att SLU också infört eller kommer att införa meröppet i Skara, Umeå och Uppsala.

"Största främjandet av mina studier någonsin", var en av studentkommentarerna på det klotterplank som var en del av utvärderingen i Alnarp, och den kommentaren är ju lika fin som den kommentar vi fick i utvärderingen i Veberöd, och som fick ge namn åt rapporten: "Tack vare det meröppna biblioteket, finns det ett bibliotek även för mig".

Det finns fler intressanta paralleller mellan utvärderingen av meröppet i Alnarp och utvärderingen av meröppet i Veberöd.  Förutom att meröppet på båda biblioteken har varit en positiv erfarenhet för både personal och användare och att till exempel utlånen gått upp i samband med meröppet-införandet , visar också båda utvärderingarna på att de farhågor man haft i förväg, tex om ökat svinn, kommit på skam.

Nationellt nätverk för meröppna bibliotek

Meröppet-frågan känns ganska het just nu, det är ju flera nya meröppna bibliotek på gång både i Skåne och övriga Sverige. Vi på Kultur Skåne får också ganska mycket frågor om meröppet från kollegor på bibliotek runtom i landet. Vi har därför tagit initiativ till ett nationellt nätverk kring meröppna bibliotek, inom Svensk biblioteksförening.

Så här beskrivs Svensk biblioteksförenings nätverk om meröppna bibliotek:
Meröppna bibliotek handlar om en utökning av bibliotekets öppettider med så kallat meröppet, vilket innebär att besökare kan använda biblioteket även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats. Begreppet meröppet är medvetet valt för att poängtera att det meröppna biblioteket handlar om en utökning av bibliotekets erbjudande, inte att som i exempelvis Danmark, av besparingsskäl ersätta bemannat öppethållande med självbetjäning.
Nätverket för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett biblioteksutvecklingsperspektiv.

Om du vill anmäla dig till nätverket ska du skicka ett mail till Eva Silverplats, e-post es@biblioteksforeningen.org på Svensk Biblioteksförenings kansli, och ange dels vilket/vilka nätverk du anmäler dig till, dels dina egna kontaktuppgifter.

Rdan till vårt nätverksmöte,12/10 i det skånska nätverket för meröppna bibliotek , utökar vi vårt skånska nätverk med ett par representanter från Västra Götaland.

Regionalt mediesamarbete i Skåne

I onsdags 26/9 tog den regionala kulturnämnden beslut om att införa den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne. I samband med beslutet publiceras också ärendets handlingar på Kultur Skånes hemsida. Där finns alltså också förslaget till ny modell i sin helhet, framtaget av Annette Johansson, i samarbete med BBM och en referensgrupp med representanter från bibliotek runtom i Skåne. Modellen har sammanfattats här på bloggen tidigare.

Avtalen kring kompletterande medieförsörjningen med Malmö och Kristianstads stadsbibliotek är uppsagda från och med 1 januari 2013, då den nya modellen ska implementeras. Den nya modellen handlar om att de regionala resurserna omfördelas från administration av fjärrlån och bidrag till inköp av media till samverkan och utveckling. Därför är det också bättre att tala om regionalt mediesamarbete och hur de regionala resurserna bäst ska användas för att stödja kommunbibliotekens samverkan och utveckling, snarare än det "gamla" begreppet kompletterande medieförsörjning.

Den nya modellen ligger också väl i linje med förslaget till ny bibliotekslag som kom i somras och som, om allt går enligt planerna ska börja gälla sommaren 2013. När det gäller det regionala biblioteksuppdraget betonar den nya lagen snarare samverkan, utvecklingsarbete och kvalitet, än det praktiska arbetet med fjärrlån. Förslaget till ny modell för mediesamarbete i Skåne bedöms alltså ligga inom ramen för det nya regionala uppdraget. Nu efter nämndsmötet väntar ett intensivt arbete för att få den nya modellen, med bland annat utökade regionala boktransporter och tre delregionala ansvarsbibliotek, på plats.

Vad som händer i delregionerna är en viktig pusselbit i det regionala mediesamarbetet. Skåne NV har fått regionalt stöd för ett pilotprojekt för att ta fram en delregional medieplan. Annelien van der Tang Eliasson, som till vardags arbetar på Svalövs bibliotek, arbetar sedan i augusti med det här svåra uppdraget och har redan hunnit ta fram en hel del intressant statistik över resultatet av katalog- och mediesamarbetet i Skåne NV. Hon kunde exempelvis konstatera att 9 av de 11 kommunerna i samarbetet har en nettoinlåning från övriga bibliotek i Skåne NV, och en försumbar inlåning från bibliotek utanför Skåne NV. Annelien kommer att berätta mer om sitt arbete på mötet för fjärrlåneansvariga i Skåne 11/10.  Då kommer även Annette Johansson att medverka och berätta om den nya modellen för mediesamarbetet i Skåne.

Enligt förslaget till ny biblioteklag flyttas ansvaret för kompletterande medieförsörjning till den statliga nivån och de två kvarvarande lånecentralerna, Umeå och Internationella biblioteket. Samtidigt som vi haft vår process kring ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne har en utredare från Umeå, Anna-Greta Johansson kartlagt låneströmmar och arbetsprocesser inom fjärrlånearbetet på de snart avvecklade lånecentralerna i Malmö och Stockholm, samt Umeå lånecentral och Internationella biblioteket. På bokmässans biblioteks- och berättarscen berättade Johansson om kartläggningen och resultatet i form av olika flödessscheman gav bilden av fjärrlån som en komplicerad och arbetskrävande process. De nationella lånecentralerna (Umeå och Internationella biblioteet) är ju ett viktigt komplement till det skånska mediesamarbetet, men i det här sammanhanget kan det vara nyttigt att påminna sig om att fjärrlånen utgör trots allt bara 0,6% av alla utlån på ett genomsnittligt folkbibliotek, och i tex Skåne NV verkar den siffran vara ännu lägre.

Bokmässeklipp

Bildkälla: http://oleaeuropea.files.wordpress.com/2011/01/sage_grouse_lek.jpg

Befann mig enbart på Bokmässan under torsdagen och efter att valt seminarieprogram kunde jag se en röd tråd som gemomsyrade dessa seminarier: kreativitet, humanism/humaniora och flow.

Först ut var Ett lyft för humaniora där idéhistorikern Sven-Eric Liedman och generaldirektör Anna Ekström, Skolverket samtalade tillsammans med vetenskapsjournalisten Anders Björnsson om humanioras roll i skolan. Man samtalade om följande:
Vikten av återställa en minimistandard i gymnaiet av humaniora, men med ett modernt perspektiv.(Vad det moderna innebar, diskuterades dock inte).
Vikten av att ha en språkligt och historiskt pespektiv på den globala omvärlden. Utan dessa två perspektiv kan man inte få något sammanhang av vad som sker i världen och hur händelserna hänger ihop. Den långsamma globaliseringen, bildandet av en ny värld utifrån ett historiskt sammanhang i världshistorien, inte bara det svenska perspektivet. Den basala kunskapen innefattar estetik, språk och historia menade man.
Vikten av att unga får fritt skapa, för att träna kreativiteten i alla sammanhang.
Det absurda med att fråga sig vad humaniora tjänar till, det vill säga att ha en ekonomisk aspekt på ett bildningsbegrepp. Likheterna mellan poesi och matematik, i båda fallen ett resonemang kring hur man förstår struktur.

Lusten att skapa och lusten att läsa handlade främst om sajten ungdomar.se där man initierade bland annat litterära aktiviteter. Utgick från unga lust att skapa, den personliga drivkraften och få ingå i ett sammanhang. Biblioteket kan vara ett territorium som tillhandarhåller mening, uppgifter och det personliga eller sociala mötet. Delaktigheten betonades. Medverkade gjorde Mats Wahl, Kim Jacobsson och André Vifot Haas.

Ett mycket intressant och roligt seminarium var Skolan och kreativiteten med Louise Hoffsten, Martin Widmark och Simon Kyaga - alltså ett samtal mellan musikern, författaren och forskaren i medicinsk epidemiologi som bland annat studerar hjärnan och kreativt skapande. Samtalsledare var Anders Carlson, Linköpings universitet. Är den skapande kraften ond eller god? Kreativitet benämns som skapandet av något som är nytt och meningsfullt. Det som man menar måste förutsättas för att det ska bli något kreativt av engagemanget av att lösa problem på ett nytt sätt är att man går in med sin personlighet, är närvarande i processen och förstår vad produkten är. Vi måste lämna den gamla kunskapsynen, för att få in kreativiteten i våra arbeten. Detta är en demokratibubblare, menade man. Något oväntat berättade Simon Kyaga att vi är mer kreativa utanför gruppen, brainstorming är alltså inte speciellt kreativt, det beror delvis på att om du är ensam, behöver du också klara av andra utmaningar än i grupp. 

Direkt efter detta seminarium kom ytterligare ett roligt samtal i ämnet, Tre forskare i kreativt samtal. Det var cancerforskaren Georg Klein, fysikern Bodil Jönsson och hjärnforskaren Fredrik Ullén (även koncertpianist) som tillsammans med Sharon Jåma samtalade om flow och kreativitet. "Allt detta som finns nu, men som inte fanns nyss" definierade Bodil Jönsson kreativiteten.  George Klein sa för att uppnå flow behövs koncentration, tidlöshet och eufori.
Att sökandet efter flow är människans mål. Ingen värdering i detta om gott eller ont, utan det faktum att "Jag kan" är själva flowupplevelsen. Enligt Klein är kreativitet som enzymer, som inte tål något gift. Giftet för kreativiteten är administration, prestige, narcissism och avundsjuka. Samt styrning uppifrån av människor som saknar kunskaper om innehållet. Mer om detta kan man läsa i Nya tankar om kreativitet och flow http://brombergs.se/titel/nya-tankar-om-kreativitet-och-flow/450 Brombergs förlag.

TPB blir MTM

TPB syntes väl på bokmässan i år. Montern utsågs till exempel av Biblioteksbladet till mässans snyggaste och var startskottet för den nya talbokskampanjen - "Jag läser" och överallt i mässvimlet syntes kampanjens knallgula knappar och kassar. (Ett kampanjpaket med affischer och broschyrer skickas till varje huvudbibliotek och högskolebibliotek, men materialet kan också beställas via TPBs webbplats )

I budgetpropositionenför 2013, som presenterades i september, föreslår regeringen att Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, från och med 1 januari 2013 byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

– Vi är väldigt glada över regeringens förslag till namnbytet. Nu får vi ett namn som omvärlden förstår bättre samtidigt som det klargör att vi är en statlig myndighet. Dessutom förtydligar det myndighetens allt mer omfattande nationella uppdrag för tillgängliga medier, kommenterar Roland Esaiasson, myndighetschef, i ett pressmeddelande.

Läsandet eller boken?

På förra årets bokmässa ställdes en intressant fråga på ett av seminarierna jag bevakade: På den här mässan om tio år, kommer vi att prata om böcker eller kommer vi att prata om läsning? Min upplevelse av årets mässa är nog att läsningen och berättandet lyftes fram mer på årets mässa än förra årets. Även yttrandefriheten var i fokus på årets mässa, för oss biblioteksnördar kanske framför allt genom Svensk biblioteksförenings tema till försvar för det fria ordet.  Samtidigt är det kanske inte så konstigt att mycket fokus läggs på mediaformerna när de är under förändring, som ju är fallet nu och de senaste åren, frågan om e-böcker på bibliotek är ju ett typexempel.

När Litteraturutredningen presenterades som torsdagens första programpunkt var det i alla fall läsandet i allmänhet och barns och ungas minskade läsande och läskunnighet i synnerhet, som stod i fokus. Utredningens representanter räknade upp en rad olika åtgärder och stimulansförslag under rubriken Ett läslyft för Sverige. Litteraturutredningen sammanfattar sina förslag bland annat på DN debatt . Skolbibliotekens och undervisningens roll lyfts fram, liksom folkbildningens.

Jag saknade dock folkbibliotekens läsfrämjande roll i den muntliga presentationen, liksom de nya elektroniska medierna. Mellan raderna tycker jag det är tydligt att litteraturutredningens grundsyn är att litteratur = fysisk bok. Under seminariet framstod folkbiblioteken och e-böckerna som en särfråga, ett visserligen viktigt, men ändå ganska perifert problem, utan koppling till alla läsfrämjande insatser som nämndes. Synd, men kanske står det mer på litteraturutrdningens 600 sidor, som jag ännu inte har hunnit läsa. Lite ironiskt kanske, att man behöver ta sig igenom denna textmassa för att få veta vilka åtgärder som krävs för att folk ska läsa fler och längre texter.