Regionalt biblioteksråd 17 maj på temat flyktingar, nyanlända och integration

Regionala biblioteksrådets möte 2016-05-17 ägde rum i Bromölla.
 

Pernilla Tomasson, kulturchef i Bromölla, berättade om några aktuella satsningar i Bromölla och visade runt på biblioteket:

• Bromölla kommun/Ifö Center har nyligen beviljats bidrag om 400 000 kronor av Region Skånes kulturnämnd för att restaurera och vidareutveckla "Scanisaurus" – ett nationellt kulturarv som också är Europas största stengodsfontän. Genom projektet kan Bromölla både rädda ett kulturarv och vidareutveckla ett centrum för konstnärer, hantverkare och för besökare.
•  Utveckling av Kulturpunkten, där biblioteket är kärnan men som också handlar om skapande, kulturpedagogik, service/fritid, turistinformation samt samhällsvägledning.
• Ny biblioteksplan tas politiskt i vår/försommar.
• Integration är en aktuell prioriterad fråga i Bromölla och det var också temat för mötet i övrigt.

Tema: bibliotekens arbete med flyktingar, nyanlända och integration
Till detta möte med Regionala rådet var  Katrin Ferstl och Lina Andreasson, studenter vid ABM-utbildningen, Lunds universitet, särskilt inbjudna. De skriver under vårterminen sin master-uppsats inom ABM-utbildningen. Temat för Katrins och Linas uppsats är ”Ett folkbibliotek för alla” – en diskursanalys kring tre folkbiblioteks (Malmö, Lund och Helsingborg) möjligheter att arbeta med det demokratiska uppdraget. Hur kan folkbiblioteken anamma nya utmaningar, behov etc i en samhällskontext? Vad tycker/tänker bibliotekspersonalen i relation till de styrdokument som finns? Vad är det som formar en institution?

Katrin och Lina har i sin studie identifierat utmaningar kopplade till folkbibliotekens arbete med nyanlända som tex:

• Brist på kulturell och språklig kompetens – svårt att veta vilka behov de olika grupperna/personerna har.
• Språklig och kulturell barriär – som innebär en ojämlik service till olika målgrupper
• Kompetens att möte personer i krissituationer saknas
• Motsättningen mellan alla och vissa prioriterade målgrupper

Katrin och Linas presentation introducerade en diskussion kring hur bibliotek arbetar med frågorna. Diskussionen berörde bland annat:

• Vad är biblioteksyrkets roll i sammanhanget?
• Begreppet ”biblioteket som en väg in i samhället” innebär en statisk bild av vad både biblioteket och samhället är och innebär social exkludering – vilket samhälle är det som avses och vilka är det som är med i det?
• Mötesplatsrollen – biblioteket som en plats där man känner sig välkommen och som kan bygga tillit och sammanhang
• Mycket av arbetet är upp till enskilda individer bland bibliotekspersonalen att hantera. Ledningen ger resurser och uppmuntrar arbetet men tydlig styrning och struktur för arbetet saknas. Biblioteksplanerna utgör inget stöd i arbetet, utan har mer karaktären av strategiska dokument eller visioner.
• Vilken är kärnverksamheten? Bygga demokrati och tillit – hur gör vi det?
• Balansgången mellan nya och ”gamla” grupper med olika intressen.
•  ”Problemet” med riktade satsningar. Vi behöver också hitta fler tillfällen där man träffas tillsammans.
• Fokus på fler språk är ett mångårigt arbete som bara har börjat.
• Erfarenheter från biblioteksbussen i Lund som kör till boenden för ensamkommande flyktingpojkar pekar på svårigheten att möta personer med väldigt olika behov: från  välutbildade pojkar till ungdomar som är väldigt nära analfabetism. Pingis har visat sig vara en aktivitet som förenar.
• Bemötande, samverkan med andra och att arbeta på tvärs är framgångsfaktorer
• Biblioteket har en viktig funktion som nod – att knyta samman olika funktioner, aktörer, personer och kan skapa samhörighet i kommunen eller närområdet.
• Arbetet med flyktingar gör att man kommer väldigt nära stora och viktiga frågor som: Vem är du i grund och botten? (du är inte en ensamkommande flyktingpojke från Afghanistan)

Andra aktuella frågor och information från Kultur Skåne:

Arbetet med nationell biblioteksstrategi som varit en röd tråd vid regionala biblioteksrådets möten fortgår och vid biblioteksdagarna presenterades en första delrapport: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2016/05/Lagesrapport-Nat.biblstrat.-1.pdf

Christina Gedeborg Nilsson på Kultur Skåne (som arbetat med bland annat Kultur och hälsa-frågor på Kultur Skåne) arbetar sedan februari med att samordna arbetet  att ta fram en regional biblioteksplan Planen omfattar Region Skånes verksamheter på biblioteksområdet dvs den regionala biblioteksverksamheten vid Kultur Skåne och sjukhusbiblioteken. Eftersom den regionala biblioteksverksamheten syftar till att främja verksamhetsutveckling, samverkan och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Skåne har arbetet med den regionala biblioteksplanen förstås relevans för folkbiblioteken och kommer att tas fram i dialog med kommunerna. Vid nästa möte för Regionala biblioteksrådet kommer den regionala biblioteksplanen att vara i fokus.

Maria Tsakiris är från 1/8 ny enhetschef för Kultur och Samhälle, där den regionala biblioteksverksamheten är en del. Hon kommer närmast från en tjänst som senior rådgivare vid Nordisk kulturfond. Eftersom jag, Kristina Elding, slutar på Kultur Skåne för att i augusti börja som enhetschef inom folkbiblioteken i Lund är det Maria Tsakiris som blir sammankallande i regionala biblioteksrådet framöver. Nästa möte har tema regional biblioteksverksamhet och den aktuella processen kring regional biblioteksplan.

Regional biblioteksverksamhet och samverkansmodellen - två aktuella skrifter

På biblioteksdagarna i maj presenterades den rapport om de regionala biblioteksverksamheterna i landet som Barbro Thomas tagit fram, på uppdrag av svensk biblioteksförening.

Rapporten "Den osynliga handen - regionbiblioteken i modellen" syftar till att uppmärksamma den utveckling som den regionala biblioteksverksamheten genomgått sedan 2010 då kultursamverkansmodellen infördes.

Barbro Thomas har intervjuat företrädare för Kungliga biblioteket, Statens kulturråd samt företrädare för den regionala biblioteksverksamheten i nio län eller regioner samt två regionala kulturchefer. Hon har också studerat de regionala kulturplanerna i samtliga län/regioner samt redovisningar och uppföljningar från Kungliga biblioteket, Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys.

Det är förstås svårt att säga vad som direkt beror på just samverkansmodellen och på till exempel organisatoriska förändringar när det gäller regionernas kulturverksamheter till följd av exempelvis regionbildningar, men den bild Barbro Thomas förmedlar i rapporten är att biblioteksverksamheten inte har gynnats sedan samverkansmodellen infördes. Sedan 2010 har resurserna kopplade till det regionala biblioteksuppdraget generellt sett minskat. Regionbiblioteken har hamnat längre ner i de regionala organisationerna och uppdraget har breddats och blandats med andra konst- och kulturområden, inte sällan på "bekostnad" av kärnverksamheten, menar Thomas. 

Kulturutskottets uppföljning från 2015 - Är Samverkan modellen - en uppföljning av kultursamverkansmodellen har också relevans i sammanhanget. Kultursamverkansmodellen 2.0 är ett begrepp som ibland används när man talar om att vidareutveckla samverkansmodellen.  Just bibliotek och läs- och litteraturfrämjande verksamhet avhandlas i uppföljningen från och med sidan 100. Bland annat ställs frågor kring den regionala biblioteksverksamhetens organisatoriska hemvist.

Båda dessa rapporter är förstås intressanta när det gäller Region Skånes arbete att ta fram en ny Regional biblioteksplan för Skåne. Kultur Skåne och Region Skånes kulturnämnd samarbetar här med Region Skånes sjukhusbiblioteksorganisationer. Den regionala biblioteksplanen kommer att tas fram i samråd med den regionala biblioteksverksamhetens och sjukhusbibliotekens intressenter och beräknas vara färdig i början av 2017.

Serier på bibliotek och andra filmade seminarier från SBI

I maj arrangerade Svenska barnboksinstitutet en halvdag om serier. Teman var bland andra den stora ökningen i utgivningen av serier för barn och unga 2015,  serier för ungdomar, serier på bibliotek och serien som ålders- och generationsöverskridande. Medverkande var bland andra serietecknarna Peter Bergting, Hanna Gustavsson och Johan Unenge, förläggaren Fabian Göranson och Ola Hellsten från Serieteket. Seminariet filmades och föreläsningarna och samtalen kan du se här.

Missade du Bokprovningen den 28 april så finns även den på film.

Ny nättidskrift om barn- och ungdomslitteratur

Barnbibliotekarierna Karin Eggert och Susanne Sandström gick omkring på var sitt bibliotek i Göteborg och saknade en tidskrift för barn- och ungdomslitteratur, en som tar de här böckerna på allvar. Utan pengar och utan att veta någonting om hur man gör en tidning så har de i alla fall gjort just det. Startat en nättidning om barn- och ungdomslitteratur – Bazar Masarin.