Livslångt lärande på regionala biblioteksrådets möte i Lund 5 februari

Närvarande:
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund/Skolbibliotekscentralen; Gunilla Lilie Bauer, Bibliotek och IT, Malmö högskola; Jutta Haider, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universi-tet; Pernilla Tomasson, Bromölla; Catharina Isberg, Helsingborgs bibliotek; Annci Gånvall, Trelleborgs bibliotek; Annelien van der Tang Eliasson, Ann Lundborg, Karin Ohrt, Kultur Skåne

Deltagarnas tankar och definition av livslångt lärande – förkortas LL i texten.

Annci Gånwall: Biblioteken lägger grunden genom att ge redskapen. Skolbibliotekens uppdrag är läsfrämjande + informationshantering och det man vill förmedla är läslust, lärlust, källkritik och informationshantering/sökande.
För skolbibliotek är folkbiblioteken viktigaste samarbetspartner.

Ann Lundborg: Läsfrämjande och Digidel är exempel på studieförbund och folkhögskolors arbete med LL. De arbetar målgruppsrelaterat med ex flyktingar; studieförbund under asylsökningsperiod och folkhögskolor under etableringsfas eller för ensamkommande.

Gunilla Lilie Bauer: De som redan fått redskapen för informationshantering/källkritik och har läslust när de kommer till högskolan har det mycket lättare. MAH samarbetar med många gymnasiebibliotek i Malmö och har också utvecklat mentorskap med studiebesök på högskolan. En fortsättning på individens kunskapsutveckling förutsätter jämlik tillgång till information. Vad händer när man börjar arbeta i kommuner, på företag och myndigheter? Idag talas om att man kommer att ha tre karriärer i livet och omlärande, avlärande och nylärande är viktigt.

Pernilla Tomasson: Möjligheten till LL ska vara tillgänglig för alla men är det inte idag. Studievana, olika traditioner och bakgrund bidrar till en odemokratisk tillgång till information och möjligheter till LL. I vardagslärandet skapas grunden. Det finns också brister i informationsresurserna i de kommunala förvaltningarna.

Catharina Isberg: Vi behöver tänka mer globalt med regionala exempel. FN:s globala utvecklingsmål riktar sig till alla länder. Viktigt är också branschens eget lärande, LL i det dagliga arbetet – workplace learning. Biblioteken behöver utveckla sina digitala kompetenser.
Vi måste poängtera vikten av läsfrämjande och läsande som en ingång till framgångsrika studier.

Jutta Haider: Som forskare lär man sig hela tiden och en av utbildningens uppgifter är att ge kurser till blivande bibliotekarier som säkerställer att de skall kunna fortsätta att vidareutbilda sig.
Viktigt att kunna ifrågasätta – all kunskap är inte vetenskap men andra sorters kunskap måste också tas på allvar. Viktigt att begreppet LL inte rymmer ALLT och därmed töms på innehåll.
LL har gått från en personlighetsutveckling till samhällsekonomi och det finns ett arbetsmarknadskoncept av LL där individen har ansvar att hela tiden vara rätt, att hålla sig uppdaterad. Är detta bibliotekets uppdrag? Vilken bild skall biblioteken erbjuda.

Gunnel Olsson: Biblioteken kan stötta individen i att ta ansvar för sitt eget lärande som börjar när man föds. Förskolebiblioteken i Lund ett exempel på samarbete barnbibliotekarie-läsombud-förskolechef som underlättar starten för det lilla barnet..
De stöder det informella lärandet när föräldrar lånar hem och barnen talar med varandra om det lästa. Stöder det formella lärandet genom anknytning till förskolans utvecklingsplan.
Ju högre upp i utbildningstrappan desto mer resurser till lärandet erbjuds.
Meröppet en viktig stimulans till LL som erbjuder studieplats och studiero till trångbodda. Viktigt att även se på vilka som blir bibliotekarier och för-söka bredda redan här.

Annelien van der Tang: I USA kan man från bibliotekens web få tillgång till technical classes och andra MOCS och i Holland ger biblioteken tillgång till IT-utbildningar. Man kunde tillgängliggöra mer via biblioteken. Här i Sverige finns studieförbund och vuxenundervisning men tillgången är inte allmän.

Ingen hearing kurslitteratur utan istället kartläggning
Representanterna från högskolebibliotek och folkbibliotek har träffats i ja-nuari i en arbetsgrupp för hearing kurslitteratur. Eftersom man tyckte att fjärrlånen i praktiken fungerade rätt bra verkar en hearing kring ämnet inte nödvändigt. Men utifrån perspektivet ”allas lika tillgång till information och medier” kan det konstateras att biblioteken hanterar fjärrlån på olika sätt.

Regionala Biblioteksrådet tyckte att det vore bra om vi kunde göra en kartläggning av hur det ser ut i Skåne i dag. Hur fungerar fjärrlånen i praktiken, vilka regler hanteras, avgifter, lånetider, när fjärrlånar vi, vad anser vi om de olika låntagarkategorierna (studenter, distansstudenter, KOMVUX, med-borgare), skillnader mellan stad och glesbygden m.m. En sådan skulle också kunna vara en bra input i den nationella biblioteksstrategin. Annelien tar frågan till arbetsgruppen.

Nästa möte
Pernilla hälsade alla välkomna till Bromölla bibliotek den 17 maj 13 (anpass-ning till tågtider i kommande inbjudan).
Tema: Bibliotek Flyktingar Integration

Mångspråksarbete på skånska folkbibliotek

Det slog mig häromdagen att ordet mångspråk inte finns med i Svenska Akademiens Ordlista, men att det är ett välkänt och förankrat begrepp inom biblioteksväsendet. Jag vet inte när begreppet användes för första gången men om man googlar på mångspråk idag får man nästan 5000 träffar alla (tror jag) kopplade till svenska biblioteksverksamheten. Detta illustrerar lite farten av hur bibliotek har utvecklat sin verksamhet från beställning av depositioner av böcker på ett annat språk tills en målgruppsanpassat verksamhet som går mycket längre än medieförsörjning. Det handlar om målgruppsanalys, medier, aktiviteter, samarbete och uppsökande verksamhet.  Det är ett mödosamt arbete som kräver resurser, kreativa lösningar och hands on arbete. Vi vet inte så mycket om målgruppen, vi känner inte deras litteratur, pratar inte deras språk och vet dessutom inte om de ska bosätta sig i kommunen eller flytas till en annan kommun. Det är dessutom en väldigt heterogen målgrupp som endast har gemensamt att de inte är födda i Sverige.

Under hösten har vi på Kultur Skåne skickat ut en enkät till bibliotek i Skåne. Mångspråk har under de senaste tre åren, under kulturplansperioden 2013-2015 varit ett prioriterat område för Kultur Skåne. Under de senaste tre år har Region Skåne stödjat arbete med mångspråk med nästan 1 miljon kronor, vid sidan om nätverksträffar, studieresa, seminarier m.m.  I vår nya kulturplansperiod är mångspråk fortfarande ett av områden vi vill arbeta vidare med på regional nivå tillsammans med folkbibliotek i Skåne. Enkäten var en uppföljning av enkäten vi skickade ut i 2013. I 2013 kretsade mångspråksarbete kring medieförsörjning och fanns det ett önskemål att utveckla den mångspråkiga biblioteksverksamheten med aktiviteter såsom t.ex sagostunder på andra språk. Språkcaféverksamheten hade kommit gång på några bibliotek i Skåne och det fanns hos flera bibliotek önskemål att organisera ett språkcafé, men resurserna saknades.

2016 hittar jag på Aditorecruits hemsida en annons av Helsingborgs bibliotek som söker en bibliotekarie med fokus på mångspråk och annonsen illustrerar hur mycket som har ändrats. Arbetsuppgifter:
- bemötande och pedagogisk handledning för besökare med annat modersmål än svenska
- boktips, läsecirklar och språkcafé
- bygga upp kontakter och samarbete i syfte att främja integrationen
- nätverka samt skapa och upprätthålla samarbeten och relationer både internt och externt
- urval och utbud av mångspråkiga media
- arbeta för öka digital inkludering för besökare med annat modersmål än svenska.

Svar inom enkäten visar att alla i personalen har ett övergripande mångspråksperspektiv och att det även finns medarbetare med ett särskilt ansvar för att vidareutveckla arbetet med mångspråk. Antalet årsverken har varit på konstant nivå, till och med blivit lite mindre kring 622 årsverken (på grund av ett mindre antal biblioteksenheter). Så antingen har biblioteken omprioriterad sin verksamhet och anpassat sig efter en föränderlig omvärld eller arbetar vi häcken av oss. Bibliotek Sydost, NO och NV har på sin webbportal och mångspråkig eller flerspråkig ingång.

I resultat av enkäten kan vi avläsa att de flesta bibliotek i 2016 vet vilka språkgrupper som finns i kommunen och att biblioteken aktivt arbeta med att ta fram resultaten genom kontinuerligt samarbete med SFI, kolla SCB och migrationsverkets hemsida, modersmålslärare m.m. Detta är ett väldigt tidskrävande arbete som kontinuerligt behöver uppdateras. Det är svårt att utveckla (enkla) rutiner för det här arbetet eftersom bibliotek är tvungna att hämta sina data från olika håll.

I 28 av 31 biblioteksplaner finns den mångspråkiga verksamheten med i biblioteksplanen. Bibliotek köper in medier på annat språk än svenska, de flesta bibliotek har dock detta inte budgeterat. Arabiska, persiska medier är lika självklart som engelska.  Profilinköp och enstaka titlar är det mest vanliga sättet att göra sitt inköp. 21 av 31 svar anger att de har ett basbestånd mångspråkiga medier, 6 bibliotek (de större biblioteken) har ett rikligt bestånd. IB spelar fortfarande en viktig roll, depositionsutlån fortsätter att minska, men samtidigt är det en ökning av enstaka lån.