Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Kod-Knäckarna i Skåne

Jag kommer precis från ett möte med Louise Belfrage och Lotti Fred som är i Skåne och marknadsför ideella förening Kod-Knäckarna. De har med medel från Allmänna arvsfonden fått medel att sprida sitt material till alla föräldrar i Sverige men med särskilt fokus på Malmö, Göteborg och Stockholm.

Varför startades Kod-Knäckarna?

Kod-Knäckarna startades 2004 av Louise Belfrage och Suzanne Heimdal, båda föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter, samt speciallärare Eva Sjölund. Deras erfarenhet var att de flesta föräldrar både vill och kan hjälpa sina barn, men att det saknades lättillgänglig och anpassad information om hur man bäst går tillväga.


En viktig del i föreningens projekt har därför varit att ta fram information som särskilt riktar sig till föräldrar. Detta har senare kompletterats med fortbildningsinsatser för lärare, samt informations- och utbildningsmaterial till föräldrar med annat modersmål än svenska.

Kod-Knäckarna har tagit fram ett material som vänder sig till alla barn. Det materialet heter Hitta språket! Prata, lek och läs med ditt barn 0-5 år, En film till föräldrar om småbarns språkutveckling 0–5 år som finns översatt till fem språk arabiska, engelska, persiska, somaliska, sorani/kurdiska.

Författarbesök på biblioteken i Skåne

Kultur Skåne har påbörjat en kartläggning av litteraturen som konstform för att se närmare på den litterära infrastrukturen i regionen, hur villkoren ser ut för författare och vilka verksamheter, mötesplatser och nätverk som finns. Kartläggningen kommer att presenteras för kulturnämnden i början av 2016. Planen är att denna ska fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med litteraturen som konstform, men också ligga till grund för mer omfattande fördjupningar av litteraturens plats och villkor i Skåne.

Under hösten har en enkät skickats ut till samtliga bibliotekschefer i Skåne för att få en bild av hur folkbiblioteken arbetar med författarbesök. Det vi ville veta var vilka författare som kommit på författarbesök under 2014, hur de blivit kontaktade samt om biblioteken har riktlinjer för författararvodering.

22 av 33 kommuner har svarat. Vissa har skickat ett samlat svar för huvudbibliotek och filialer, andra låtit varje bibliotek svara var för sig. Författarbokningarna omfattar utöver besök på biblioteket också evenemang som Bokens dag eller Kulturnatten, författarprogram såväl som med som utan inträde. Författarbesök för barn & unga som genomförts i samarbete med skolan har inte tagits med i sammanställningen.

Hos de bibliotek som svarat har det arrangerats mer än 170 författarbesök under 2014. Motsvarande siffra är 293 i  KB:s Biblioteksstatistik 2014 för Skåne ("Aktivitet där en författare deltar eller föreläser eller läser sina egna eller andras verk”) varav 48 riktade till barn/unga.

Det är stor spridning bland författarna; endast ett tjugotal har gjort författarbesök på mer än ett bibliotek medan ungefär hälften av författarna har gjort ett besök. Merparten av författarna är aktuella med ny bok eller är lokalt kända. Fördelningen är jämställd, av 126 namngivna författare var 62 kvinnor och 64 män. Däremot är det få med annan bakgrund än svensk.

Många bibliotek tar kontakt direkt genom förlag eller författarens webbsida. Författarcentrum Syds kontaktförmedling används också av många, men inte om biblioteken på egen hand kan nå författaren. Alla författare finns inte heller representerade genom Författarcentrum. Författarbesök kan arrangeras i samarbete med andra föreningar eller bildningsförbund som då sköter bokningarna. Vissa bibliotek har blivit kontaktade av författaren själv.

Få bibliotek har egna riktlinjer för arvodering. De flesta är medvetna om och följer Sveriges Författarförbunds rekommendationer men det är också vanligt att låta författaren ange sitt pris. Många författare följer SFF men kan också ange högre eller lägre arvode. Hur biblioteken förhåller sig till detta varierar. Med hänvisning till budget är det vanligt att välja det lägre arvodet för att ge utrymme för fler programpunkter. Budgetramarna är avgörande men hur biblioteken väljer att hantera kostnader och lägga upp aktiviteter skiljer sig åt.

Sammanfattningsvis visar enkätundersökningen på ett omfattande program av författarbesök på de skånska folkbiblioteken. Bokningarna görs på det sätt som upplevs som enklast, i direkt kontakt med författaren om biblioteken har den möjligheten, i annat fall genom Författarcentrums förmedling eller andra kontaktvägar. Oavsett hur bokningen har gått till är SFF:s rekommendationer för arvode välkända och många bibliotek har dem som riktlinje. Författarnas egna angivna ersättningar varierar och det är slutligen i överenskommelse med författaren som arvodet avgörs. Budgeten är för många bibliotek liten och prioriteringar måste göras.

Vissa svar var korta men många har förklarat hur man arbetar och resonerar kring de här frågorna och förtydligat förutsättningar och prioriteringar. Tillsammans ger de en fingervisning om hur det ser ut i de olika kommunerna och hur man på folkbiblioteken arbetar med författarbesök. För er som inte svarat på enkäten går det fortfarande bra att komplettera med era uppgifter till karin.ohrt@skane.se.

Ann Dinesson 

praktikant Kultur Skåne

Biblioteken och människor på flykt

Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande barn och unga söker asyl i Sverige varje vecka. De flesta flyr från krig och svåra förhållanden i Syrien, Afghanistan, Irak och Eritrea. Kommuner och landsting i Sverige gör sitt yttersta för att ge de asylsökande ett bra mottagande.

Vad spelar biblioteken för roll i denna situation? Och vad kan biblioteken bidra med, på kort och låg sikt? Efter en allmän förfrågan till folkbiblioteken i Skåne kan vi konstatera att biblioteken gör ganska mycket. Här är några exempel:

• anordnar en dag då frivilligorganisationer kan komma och informera samtidigt som invånarna kan få en väg in i frivilligarbetet (man ser det som ett bra tillfälle för biblioteket som har plats/kanaler/teknik för ett sådant möte och det finns ett behov att få hjälpa till hos allmänheten)
• har lyft ut kommunala datorer till asylboenden för att ge dem tillgång till språkdatabaser 
• justerar öppettider på de filialer som ligger närmaste boendena för att skapa utrymme för de nyanlända att nyttja bibliotekets resurser 
• lägger om rutten för bokbussarnas turer för att kunna köra till flyktingboenden och ser över hur bokbussen kan stärka flyktingboenden
• samarbetar med studieförbunden kring att skapa aktiveringstillfällen och utbildningar
• arbetar för att förbättra utbud av böcker på andra språk och förstärka skyltning/service kring detta
• språkcaféer , läxhjälp och sagostunder på olika språk (ofta tillsammans med studieförbund och frivilligorganisationer)
• bokprat och bokcirklar med SFI
• så kallade ungdomsguider en eller ett par kvällar i veckan (gymnasister med annat modersmål som kan lotsa besökarna i biblioteket) 
• Bokstart-projektet i Landskrona 
• posters med ”Refugees welcome” att ha i biblioteket

Finns det fler goda exempel? Berätta gärna om det i kommentarsfältet.

Med anledning av den aktuella flyktingsituationen kommer Kultur Skåne också att bjuda in aktörer från bibliotek, kulturarv och idéburen sektor till ett seminarium den 7 december för att tillsammans skapa en bild av vad som redan görs och utbyta erfarenheter. Det är också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba vidare med dessa frågor.

Mer information om seminariet kommer läggas upp i kalendariet på Kultur Skånes hemsida inom kort.