Barn och unga som prioriterad målgrupp – på riktigt

Minnesanteckningar från DUO-mötet den 10 juni

Medverkande: Emma Lang Åberg och Magdalena Jepsson från Kristianstad, Jonas Bolding och Kerstin Turesson från Ängelholm samt Lena Malmqvist och Susanne Bolding från Ystad. Med Johan Rasmussen och Andrea Landström från Staffanstorp har DUO-gruppen har fått ny kommunrepresentant från Skåne sydväst. Från Kultur Skåne: Maria Jakobson, Ann Lundborg, Camilla Sjöstrand och Anna Falk 

Åsa Sandström och Karin Johansson: Lilla Slottet, Malmö Stadsbibliotek

Åsa Sandström är enhetschef på Barn & Unga på Stadsbiblioteket i Malmö och betonar att en prioritering barn och unga måste betyda både medel och en översyn av grundstrukturerna i organisationen - och en beredskap för att göra reella förändringar. Annars blir det inte på riktigt, eftersom det handlar om att tydliggöra prioriteringar och ett förändrat mind-set. Det handlar om att ställa nya frågor och medvetandegöra de ställningstagande man gör. Vad har barn för utrymme i det offentliga rummet egentligen?

Skrivningar om barn och unga och prioriteringar räcker inte, man måste bl a identifiera vilka medel man lägger på olika målgrupper/intresseområden. 25 % av Malmös befolkning är under 18 år vilket måste betyda att inget under 25 % av budgeten kan anses vara en satsning barn och unga. Men det är en stor utmaning att ta från vuxna och ge till barn, medelmässigt. Det är ett nytt mind-set och medvetna val - som krävs och som tydligt måste komma till uttryck i det dagliga arbetet.
Det handlar också om stödfunktioner, som t ex kommunikation: kommunicerar man med barn eller med barns vuxna? Ambitionen med Lilla Slottet är att skapa en avdelning för och med barn, vilket bl a har inneburit att ta barn och delaktighet på allvar och aktivt förhåller sig till bemötande och experimenterande – och att våga se och arbeta med samlingarna på nytt sätt. Men också handfasta saker, som att byta ut stengolvet mot ett mjukare.
Karin Johansson är projektledare för Lilla Slottet, som invigs under våren 2016. Projektet har inneburit omvärldsbevakning och studieresor till bl a Holland (Miranda Corbier på Hoorns barnbibliotek), dialoger med olika barn– och brukargrupper, samarbete med Child Culture Design på HDK och Unsworn Industry, forskningscirklar och följeforskningsarbete. Ledord för det nya konceptet är olika åldrar och deras behov, den utforskande leken, flexibilitet, tillgänglighet, barns delaktighet, miljöaspekten, berättandet i centrum.
Man kommer att arrangera en konferens där man berättar om arbetet för att dela med sig av erfarenheter och nya kunskaper. På Lilla Slottets blogg kan man följa det tre-åriga projektet.

Anna Falk: Läsfrämjande

Från och med den 1 maj och året ut arbetar Anna Falk på Kultur Skåne som utvecklare för det läsfrämjande arbetet. I uppdraget ingår att planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för folkbiblioteken i Skåne, omvärldsbevaka samt sprida trender inom det läsfrämjande området. Anna ska även följa upp och utvärdera de projekt som folkbibliotek och folkbildning genomfört under 2014 samt se hur vi ska jobba vidare med forskningen på området. Hon kommer framförallt att jobba tillsammans med Ann Lundborg och Karin Ohrt.
Den 4 september arrangeras ett seminarium på tema "Berättelser som berör. Biografier, berättande och läsning" Den 22 oktober är det en halvdagskonferens om läsfrämjande, med bl a Johan Söderman, biträdande professor på MAH. Under hösten kommer det att pågå en del läsfrämjandeforskning: Dels forskningscirklar, dels följeforskning utifrån vissa av frågeställningarna i rapporten om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner (se länk nedan).


Lästips: Vi packar mängder av böcker, kanelgifflar och kör ut. En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner
Leonards plåster. Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande Att komma i de i andra läsningar. En studie av barns upplevelser av Sommarboken Rum för de yngsta – barns och föräldrar delaktighet i kulturverksamheter

Camilla Sjöstrand: Barns och ungas rättigheter – i Skåne

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller 54 artiklar, varav 41 är "sakartiklar" som slår fast vilka mänskliga rättigheter varje barn ska ha. År 1990 ratificerade Sveriges riksdag konventionen vilket betydde att Sverige förband sig att genomföra den. Tre år senare utsågs en barnombudsman som skulle arbeta på ett generellt plan, bland annat genom information och opinionsbildning kring frågor om barns och ungdomars rättigheter och behov. Riksdagen tog 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter och gav Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppdraget att genomföra den. De har bl a byggt upp ett nationellt nätverk, stödmaterial, utbildningar och underlag för olika grader av implementering och arbetar med en erfarenhetsbank på sin hemsida, Vägledningen Gör barn starkare.

Kommunförbundet Skåne (Kfsk) ingår i SKL:s barnrättsnätverk – och var snabba att hänga på nysatsningen. Skåne blev pilotlän vilket betyder att det i dag finns 150 utbildade barnrättsstrateger i Skånes 33 kommuner, i regionen och ideella sektorn. Ingela Sjöberg är folkhälsostrateg på Kfsk och har sedan 2012 arbetat med barnrättsutbildningarna och är sammankallande för ett barnrättsnätverk i Skåne. Barnrättsforum Skåne är en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne. Medverkande i nätverket är också Länsstyrelsen Skåne, Malmö högskola och Region Skåne
I Almedalen i år kommer Kfsk arrangera "Hur kan arbetet med barnrättsstrateger främja barns rättigheter? Skåne visar vägen" och i Bryssel på Open Days den 14 oktober kommer man att berätta om "Skåne först ut i Sverige – och kanske i Europa?!"

Anna Falk och Camilla Sjöstrand