Barn och unga som prioriterad målgrupp – på riktigt

Minnesanteckningar från DUO-mötet den 10 juni

Medverkande: Emma Lang Åberg och Magdalena Jepsson från Kristianstad, Jonas Bolding och Kerstin Turesson från Ängelholm samt Lena Malmqvist och Susanne Bolding från Ystad. Med Johan Rasmussen och Andrea Landström från Staffanstorp har DUO-gruppen har fått ny kommunrepresentant från Skåne sydväst. Från Kultur Skåne: Maria Jakobson, Ann Lundborg, Camilla Sjöstrand och Anna Falk 

Åsa Sandström och Karin Johansson: Lilla Slottet, Malmö Stadsbibliotek

Åsa Sandström är enhetschef på Barn & Unga på Stadsbiblioteket i Malmö och betonar att en prioritering barn och unga måste betyda både medel och en översyn av grundstrukturerna i organisationen - och en beredskap för att göra reella förändringar. Annars blir det inte på riktigt, eftersom det handlar om att tydliggöra prioriteringar och ett förändrat mind-set. Det handlar om att ställa nya frågor och medvetandegöra de ställningstagande man gör. Vad har barn för utrymme i det offentliga rummet egentligen?

Skrivningar om barn och unga och prioriteringar räcker inte, man måste bl a identifiera vilka medel man lägger på olika målgrupper/intresseområden. 25 % av Malmös befolkning är under 18 år vilket måste betyda att inget under 25 % av budgeten kan anses vara en satsning barn och unga. Men det är en stor utmaning att ta från vuxna och ge till barn, medelmässigt. Det är ett nytt mind-set och medvetna val - som krävs och som tydligt måste komma till uttryck i det dagliga arbetet.
Det handlar också om stödfunktioner, som t ex kommunikation: kommunicerar man med barn eller med barns vuxna? Ambitionen med Lilla Slottet är att skapa en avdelning för och med barn, vilket bl a har inneburit att ta barn och delaktighet på allvar och aktivt förhåller sig till bemötande och experimenterande – och att våga se och arbeta med samlingarna på nytt sätt. Men också handfasta saker, som att byta ut stengolvet mot ett mjukare.
Karin Johansson är projektledare för Lilla Slottet, som invigs under våren 2016. Projektet har inneburit omvärldsbevakning och studieresor till bl a Holland (Miranda Corbier på Hoorns barnbibliotek), dialoger med olika barn– och brukargrupper, samarbete med Child Culture Design på HDK och Unsworn Industry, forskningscirklar och följeforskningsarbete. Ledord för det nya konceptet är olika åldrar och deras behov, den utforskande leken, flexibilitet, tillgänglighet, barns delaktighet, miljöaspekten, berättandet i centrum.
Man kommer att arrangera en konferens där man berättar om arbetet för att dela med sig av erfarenheter och nya kunskaper. På Lilla Slottets blogg kan man följa det tre-åriga projektet.

Anna Falk: Läsfrämjande

Från och med den 1 maj och året ut arbetar Anna Falk på Kultur Skåne som utvecklare för det läsfrämjande arbetet. I uppdraget ingår att planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för folkbiblioteken i Skåne, omvärldsbevaka samt sprida trender inom det läsfrämjande området. Anna ska även följa upp och utvärdera de projekt som folkbibliotek och folkbildning genomfört under 2014 samt se hur vi ska jobba vidare med forskningen på området. Hon kommer framförallt att jobba tillsammans med Ann Lundborg och Karin Ohrt.
Den 4 september arrangeras ett seminarium på tema "Berättelser som berör. Biografier, berättande och läsning" Den 22 oktober är det en halvdagskonferens om läsfrämjande, med bl a Johan Söderman, biträdande professor på MAH. Under hösten kommer det att pågå en del läsfrämjandeforskning: Dels forskningscirklar, dels följeforskning utifrån vissa av frågeställningarna i rapporten om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner (se länk nedan).


Lästips: Vi packar mängder av böcker, kanelgifflar och kör ut. En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner
Leonards plåster. Om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande Att komma i de i andra läsningar. En studie av barns upplevelser av Sommarboken Rum för de yngsta – barns och föräldrar delaktighet i kulturverksamheter

Camilla Sjöstrand: Barns och ungas rättigheter – i Skåne

FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller 54 artiklar, varav 41 är "sakartiklar" som slår fast vilka mänskliga rättigheter varje barn ska ha. År 1990 ratificerade Sveriges riksdag konventionen vilket betydde att Sverige förband sig att genomföra den. Tre år senare utsågs en barnombudsman som skulle arbeta på ett generellt plan, bland annat genom information och opinionsbildning kring frågor om barns och ungdomars rättigheter och behov. Riksdagen tog 2010 en strategi för att stärka barnets rättigheter och gav Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppdraget att genomföra den. De har bl a byggt upp ett nationellt nätverk, stödmaterial, utbildningar och underlag för olika grader av implementering och arbetar med en erfarenhetsbank på sin hemsida, Vägledningen Gör barn starkare.

Kommunförbundet Skåne (Kfsk) ingår i SKL:s barnrättsnätverk – och var snabba att hänga på nysatsningen. Skåne blev pilotlän vilket betyder att det i dag finns 150 utbildade barnrättsstrateger i Skånes 33 kommuner, i regionen och ideella sektorn. Ingela Sjöberg är folkhälsostrateg på Kfsk och har sedan 2012 arbetat med barnrättsutbildningarna och är sammankallande för ett barnrättsnätverk i Skåne. Barnrättsforum Skåne är en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne. Medverkande i nätverket är också Länsstyrelsen Skåne, Malmö högskola och Region Skåne
I Almedalen i år kommer Kfsk arrangera "Hur kan arbetet med barnrättsstrateger främja barns rättigheter? Skåne visar vägen" och i Bryssel på Open Days den 14 oktober kommer man att berätta om "Skåne först ut i Sverige – och kanske i Europa?!"

Anna Falk och Camilla Sjöstrand

　

Regionala biblioteksrådet 2015-06-04

4/6 träffades det regionala biblioteksrådet för årets andra möte. På agendan stod bland annat spridning av regionala rådets arbete, aktivitetsbaserade arbetsplatser samt kurslitteraturfrågan.

En inventering av ledamöternas olika nätverk gjordes och vi kunde konstatera att en betydande del av biblioteksinfrastrukturen i Skåne men även nationellt finns representerad i rådet:
Nätverket Lärsäten Syd (Kristianstad, Malmö, Lund, SLU, Halmstad och Blekinge), SUHF:s forum för bibliotekschefer, sjukhusbiblioteken inom Region Skåne, men även nationellt samt sjukhusbiblioteksnätverket EIRA,SFIS, Forskningsråd kring B&I forskning,Institutionen för kulturvetenskaper, Regionala nätverket för skolbibliotekscentraler, Skolsamordnarnätverket i Södra Sverig, Nationella skolbiblioteksgruppen, KB:s expertgrupp för kvalitet och utvärdering, Barnbibliotekarierna i Skåne, De olika delregionala folkbiblioteksnätverken, Kulturchefsnätverket i Skåne, nätverk med bibliotekschefer i stora kommuner i Södra Sverige, IFLA – CPDWL, folkbibliotekschefer i Skåne, Duo-gruppen, nätverk eller referensgrupper kopplade till Kultur Skånes olika utvecklingsområden (tex läsfrämjande, kulturhus, mångspråk, statistik), SLB – Sveriges länsbibliotekarier och Kungliga bibliotekets kvalitetsdialog.

Gunilla Lilie Bauer visade och berättade om erfarenheterna av aktivitetsbaserade arbetsplatser. Bibliotek och IT vid MAH, tillämpar sedan knappt ett år flexkontor. Läs mer om lokalprojektet och ABW här: https://www.mah.se/Om-Malmo-hogskola/Bibliotek-och-IT/Projektkontor/Avslutade-projekt/Lokalprojektet/

Annelien van der Tang Eliasson introducerade frågan om kurslitteraturen och det regionala mediesamarbetet. Distansstuderande med olika behov när det gäller kurslitteratur, bibliotekslagen och olika grad av självförsörjande i de olika delregionala folkbibliotekssamarbetena har aktualiserat frågan. En hearing med alla Skånes högskole- och universitetsbibliotek samt representanter för folkbibliotek för att sätta ljus på frågan föreslogs.

Rådet diskuterade också förslag på teman för höstens möten och välkomnar fler förslag och inspel:  digital kompetens, barn och unga och det livslånga lärandet, uppsökande verksamhet och prioriterade målgrupper, samarbete mellan högskola och folkbibliotek, e-böcker (eget skapande, upphovsrätt, digital kompetens, förlag, leverantörerna, kostnader), Open Access för folkbibliotek,gemensamma kompetensutvecklingsinsatser, det pedagogiska förhållningssättet tillsammans med Lärarhögskolan, MIK-frågor samt Nationella biblioteksstrategin och utvecklingsfrågor i stort.

Höstens möten i regionala biblioteksrådet är 10/9 (Helsingborgs stadsbibliotek) och 25/11 (LUX, Lund)
/Kristina

Förslag om Digitala servicecenter i kommunal regi

Nyligen ägnade jag lite tid åt att titta närmare på Digitaliseringskommissionens delbetänkande Gör Sverige i framtiden, där man bl a kan läsa om förslaget om Digitala servicecenter i kommunal regi. 

Det är en ganska glädjande läsning ur ett biblioteksperspektiv. 

Förslaget handlar om att ge kommunerna möjligheter att söka statlig finansiering för att kunna erbjuda digitala servicecenter till invånarna, för att på så sätt utveckla invånarnas kompetens. Digitaliseringskommissionen är tydliga med att kommunerna själva ska kunna välja hur de vill utforma och organisera sitt arbete och användning av stödet och att det ska göras utifrån lokala förutsättningar, men de skriver också: Kommunerna kan exempelvis  bygga vidare på befintlig infrastruktur kring lokala servicepunkter och verksamheter som bibliotek, bokbussar, studieförbund, servicekontor, medborgarkontor, äldreboende etc. Det kan också handla om att involvera olika typer av aktörer i arbetet med de digitala servicecentren….

Ett syfte är att invånarna ska kunna använda kommunala och statliga digitala tjänster och en utgångspunkt för förslaget är att ett digitalt servicestöd utformas på ett sådant sätt att invånarna i olika delar av kommunen enkelt kan ta del av stödet. 

Stödet ska enligt förslaget vara treårigt och medlen ska ”företrädesvis” gå till personalkostnader, kompetensutveckling av personal men det ska också kunna gå till inköp av datorer eller annan utrustning. De tänker sig en kommunal medfinanisering om 50% och de förväntar sig en nyttjandegrad på 75% (av kommunerna som jag tolkar det). Det skulle ge en kostnad på ca 69 miljoner på tre år. Nationell samordning behövs också enligt Digitaliseringskommissionen, deras förslag är att SKL ska få den rollen. 

I bilaga 7 i Gör Sverige i framtiden finns det en konsekvensutredning av digitala servicecenter som  Digitaliseringskommissionen har gjort tillsammans med ett konsultföretag. Där lyfter de biblioteken ännu tydligare. På s 273, skriver de om Bibliotekslagens 7§ ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas…” och ”I praktiken utgör biblioteken och folkbiblioteken viktiga noder för många individer när de söker digital information och kunskap. Biblioteken vittnar samtidigt om svårigheter att kunna bistå med tillräckligt stöd”.Lite längre fram, på s 278, skriver de ”Sverige har en väl utbyggd och medborgarnära servicestruktur i folkbiblioteken som kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för de digitala servicecentrernas verksamheter” och ”Biblioteken som samhällsfunktion har visat sig vara en av de platser som människor idag vänder sig till med Internet- och datorrelaterade frågor."

Trevlig läsning helt enkelt!

Vill ni läsa delbetänkande så hittar ni det här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201528/

Förslaget behandlas på sidorna 167-170 i betänkandet. Konsekvensanalysen hittar ni i bilaga 7, på sidorna 271-300.

Det finns möjligheter att lämna synpunkter på förslaget. Tyvärr så är det kort om tid – synpunkterna ska vara inne senast 29 juni. 

Här kan man läsa mer om hur man går tillväga för att lämna synpunkter: http://www.regeringen.se/artiklar/2015/05/lamna-synpunkter-pa-forslag-om-statlig-medfinansiering-av-digitala-servicecenter-i-kommunal-regi/

//Annelie

Utbildningsdag kring talböcker och Legimus i Sjöbo

 

I måndags arrangerades en studiedag i Sjöbo kring talböcker och Legimus för både bibliotekspersonal (skol- och folkbibliotek) och pedagoger.  Utbildningsdagen är ett samarbete mellan biblioteken i Skåne Sydost, Myndigheter för Tillgängliga Medier (MTM) och Kultur Skåne. Sammanlagt deltog ca 100 personer, uppdelad på ett förmiddagspass kring folkbibliotek och ett eftermiddagspass kring skolbibliotek. Utöver praktisk information kring nedladdningen förtydligades bibliotekets uppdrag enligt artikel 19 av FN:s allmänna förklaring för mänskliga rättigheter kring åsikts- och yttrandefrihet och Bibliotekslagen (2013:801). Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättningar, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.  Den svenska talboksmodellen med decentraliserad struktur är unik i världen.  Sveriges bibliotek är oersättliga länkar i modellen och avståndet mellan låntagare och MTM:s medier är i den här modellen betydligt mindre än i en centraliserad struktur. I de flesta länder finns det endast en organisation som arbetar med förmedling av tillgängliga medier.

För att kunna möta våra låntagare med läsnedsättning på bäst möjliga sätt rekommenderar MTM att

 

• All personal på biblioteket ska veta vad talböcker är och vilka som får låna de
• All personal ska kunna söka efter talböcker i Legimus.se
• Alla bibliotek med talbokstillstånd ska ha en eller flera personer i personalen som är registrerare av tjänsten  "Egen nedladdning"
• Alla bibliotek ska ha information uppsatt om vad talböcker är och vilka de är till för både i biblioteket och på bibliotekets webbsida.

Det är glädjande att det finns ett sådant stort intresse idag för härmed har vi i Skåne fått 100 nya ambassadörer på bibliotek och skola som kan sprida kunskapen om talböcker och Legimus i sin egen organisation och bland sina låntagare.

 

Gästbloggare Helén Bengtsson från Kristianstads bibliotek

Med Helens tankar avslutar vi våra blogginlägg av Botkyrkas studieresa.

Axplock

”Bara en tanke.” ”Jag tänker, alltså finns jag.” (alternativt ”… är jag.”, ”… existerar jag.”)

Hur existerar vi utan tankar? Är det ens möjligt? I Hallunda for miljoner tankar hit och dit under torsdagskvällen och fredagsdagen.

 ”Det kunde varit jag.” (Sara Olausson) Tänk tanken på riktigt – det kunde varit jag. Det kunde faktiskt varit jag. Vilka upplevelser skulle det burit med sig om det faktiskt hade varit jag? Vi kan bara föreställa oss upplevelserna i våra tankar. Och utan våra tankar är vi ingenting. Smärtan finns först när du tänker tanken ”Det gör ont”. Rädslan finns först när du tänker tanken ”Det är något som skrämmer mig”. Lyckan finns inte förrän du tänker på det där som gör dig lycklig.

”Språket är ett verktyg för att hantera starka känslor.” (Barakat Ghebrehawariat) Tänk tanken att alla hade hanterat starka känslor med språket som verktyg. Hur skulle världen sett ut? Tanken som slår mig är att jag inte kan tänka mig hur den skulle sett ut. Kan du? Men jag kan tänka tanken på vilken makt språket har och hur viktigt det är att erövra ett språk. Må vi alla hjälpas åt på vägen, tänker jag.

Tanken och tänkandet. Tack alla ni som väckt tanken på tanken – alltifrån Descartes till vardagsfilosof Dennis*, som vi träffade på tågresan hem. 

/Helén Bengtsson