En dag kring mångspråk och bibliotek

Idag samlades cirka 60 personer från framför allt folkbibliotek men även skolbibliotek i Skåne (och Halland) på Moriskan, för en dag kring mångspråk och bibliotek, med inriktning barn och unga. Dagen var tänkt att ge information och inspiration till bibliotek, som vill utveckla sitt utbud på andra språk.

Den nya bibliotekslagen har tydliggjort bibliotekens ansvar för de prioriterade målgrupperna, nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska. Lagen lyfter också fram bibliotekens viktiga roll när det gäller demokrati och fri åsiktsbildning och pekar på att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglighet för alla.

Samarbete och demokrati är nyckelord för Idea på Drottninghög . Vi fick ta del av deras erfarenheter och även ett par filmer från projektet Unga berättar, ett samarbetsprojekt kring ungas skapande och delaktighet. Internationella bibliotekets personal bidrog med fyra föreläsningar kring barn- och ungdomslitteratur, på några olika språk (på bilden Elisabet Risberg om arabiska barnböcker).

De fyra mångspråksprojekt som nu pågår runtom i Skåne, och där 23 av de 33 skånska kommunerna deltar, gav några glimtar av vad som händer i projekten just nu och hur man arbetar tillsammans för att få bättre koll på sina kommuninvånare för att kunna bygga upp mediebestånd och biblioteksverksamhet som bättre svarar mot de behov som finns.

Jag tror och hoppas att de som deltagit under dagen har fått med sig en dos inspiration och kunskap kring barn- och ungdomslitteratur på arabiska, bosniska, serbokroatiska, och ryska samt nya bekantskaper och idéer om hur man kan arbeta med utmaningarna kring mångspråk och bibliotek. Av alla samtal mellan konferensdeltagarna att döma finns ett stort engagemang för de här frågorna på de skånska biblioteken. För mig har dagen också varit ett kvitto på styrkan i att samarbeta över kommun- och yrkesgränserna.

Mångspråk kommer att vara ett prioriterat utvecklingsområde för oss även 2014, och vi ser fram emot att följa de projekt som startat upp och fortsatta samtal med alla folkbibliotek i Skåne kring de här frågorna.

Mångspråkiga medier - samarbetsvägar i Örebro län?

I veckan har jag medverkat på ett nätverksmöte för bibliotekschefer och medieansvariga på biblioteken i Örebro län, och berättat om det regionala bibliotekssamarbetet i SKåne, om de delregionala mediesamarbetena med Skåne NV som exempel samt om utvecklingsarbetet kring mångspråkig biblioteksverksamhet.

Bakgrunden till mötet är de förändringar som sker just nu när det gäller infrastrukturen och ansvarsfördelningen när det gäller mångspråkig litteratur, till exempel Internationella bibliotekets förändrade uppdrag, som innebär att man lägger mer resurser på konsultativ verksamhet och mindre på kompletterande medieförsörjning. Den nya bibliotekslagen får konsekvenser för den regionala biblioteksverksamheten: ansvaret för den kompletterande medieförsörjningen försvinner från den regionala nivån.

Örebro länsbibliotek har som en konsekvens av de här förändringarna sagt upp avtalet med Örebro stadsbibliotek, som har ansvarat för depositioner på andra språk till länets bibliotek och syftet med mötet har varit att hitta nya former att samverka kring den mångspråkiga litteraturen.

Biblioteken diskuterade vilka utmaningar man ser kring arbetet med medier på andra språk och de är i stort sett desamma som i Skåne: brist på språkkompetens på biblioteken, brist på kompetens och källor när det gäller inköp, olika lokala förutsättningar, olika (och skiftande) behov och som man dessutom har dålig koll på, utmaningar kring synlighet/marknadsföring av medierna - Hur vägleda låntagarna till material via webb/katalog etc. Ekonomin lyftes också som en stor utmaning - hur ska biblioteken ha råd med medier och annan verksamhet på andra språk och hur ska man fördela kostnaderna i ett samarbete - hur blir det jämlikt och efter behov i ett mediesamarbete?

Jag var dessvärre tvungen att lämna diskussionerna när de började handla om möjliga utvecklingsvägar kring biblioteken och mångspråkiga medier, men några av förslagen kring hur man kan gå vidare var att inventera hur det ser ut på biblioteken och att utveckla antingen en regional pool, gemensamt finansierad av samtliga bibliotek, eller att man delar upp ansvaret för olika språk på de olika biblioteken. Att biblioteken bör samverka kring de mångspråkiga medierna var de flesta överens om. Jag tror att man kommer att kunna följa vad som händer på Länsbibliotek Örebros blogg...

Det är intressant att träffa biblioteksföreträdare i ett annat län och ta del av hur man resonerar kring de här utmaningarna och också få feedback på hur vi jobbar och tänker i Skåne. Tydligast är att såväl problem som tänkbara utvecklingsvägar känns igen från våra skånska mångspråksprojekt. 

Vad kostar (bristen på) skolbibliotek?

Häromdagen kom en intressant nyhet när det gäller skollagen och skolinspektionens uppföljning av hur skolorna tar ansvar för skolbiblioteksverksamheten: "Skolinspektionen har beslutat om föreläggande med vite på 200 000 kronor för att få Jensen education college AB att skyndsamt ge eleverna vid Jensen gymnasium i Linköping tillgång till ett skolbibliotek som uppfyller skollagens krav."

...och så här svarar den aktuella skolan
Frågan är ju (som vanligt) ytterst vad som egentligen är ett skolbibliotek. Och var går gränsen innan bristen på skolbibliotek blir kostsam för en skola även i det korta perspektivet, i form av vite.

Edward Jensinger, utvecklingschef vid skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg (tidigare rektor i Malmö) har skivit ett  blogginlägg omkring kostnaderna för att driva ett skolbibliotek, och kostnaderna för att INTE göra det. Mycket intressant inte minst i ett långsiktigt samhällsekonomiskt perspektiv.

Det mångspråkiga biblioteket

Som uppvärmning inför den dag kring mångspråk och bibliotek som Kultur Skåne arrangerar på fredag 29/11 läser jag just nu den utmärkta boken Det mångspråkiga biblioteket - en nödvändig utopi, (Ingrid Atlestam och Randi Myhre red. -2012 - BTJ förlag).

Boken lyfter fram bibliotekens viktiga roll i arbetet för demokrati, integration och mångfald och som källa till information, litteratur och kulturupplevelser för alla. Det är självklart att bibliotekens medieutbud och verksamhet ska spegla det mångspråkiga samhälle som är en verklighet sedan länge.

Flera av de visioner som lyfts fram kring hur det mångspråkiga biblioteket kan se ut, och fungera, ligger väldigt nära kulturhustanken: att biblioteken måste bli ännu mer aktiva i lokalsamhället, ha mer dialog och bjuda in medborgarna och andra aktörer, att arbeta med andra professioner och med eget skapande för att utveckla och stärka bibliotekets verksamhet.
Så här skriver till exempel Lisbeth Stenberg: "I min framtidsvision arbetar biblioteken i bred samverkan med hela den lokala idéburna sektorn och med stöd av proffs på områden som film, IT och berättande. "
Så som flera av biblioteken i den skånska kulturhusprojekten som bla redovisades på kulturhuskonferensen 20-21/10, arbetar!

En annan av bokens många författare är Ragnar Audunsen som berättar om  det norska forskningsprojetet PLACE och bibliotekets roll i det mångspråkiga samhället, som lågintensiva mötesplatser.

Boken beskriver också en del av de utmaningar som finns, att bygga upp ett mångspråkigt mediebestånd till exempel. Det är förstås dyrare och kräver mer arbete att ha ett mediebestånd på 10-20 språk än bara ett. Men inte desto mindre nödvändigt. Flera av bokens författare lyfter fram kommunernas ansvar att möta alla invånares behov av media och information, och att bibliotekens demokratiska roll är extra viktig när det gäller individer som i många andra sammanhang inte alltid är delaktiga i samhället.

Det som av naturliga skäl inte tas upp är den nya bibliotekslagen som börjar gälla från årsskiftet och som sätter saker och ting inför delvis nya förutsättningar när det gäller mångspråkig biblioteksverksamhet. Därför är de resonemang som förs i boken kring ansvarsfördelningen när det gäller mångspråkig media, mellan Internationella biblioteket, regionbiblioteken och kommunbiblioteken, inaktuella.

Den nya lagen har tydliggjort bibliotekens särskilda ansvar för de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska (§5) och innebär ju också förändringar när det gäller den regionala biblioteksverksamhetens syfte, som  enligt den nya bibliotekslagen, är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet, och därmed försvinner alltså kompletterande medieförsörjing  som ett regionalt uppdrag.(§11) Detta gör att kommunerna får ett ännu större ansvar att förse sina invånare med litteratur på de språk som är aktuella i kommunen. Mer om förändringarna kopplade till nya bibliotekslagen och strukturomvandlingarna har vi bloggat om tidigare.

 Boken är också full av goda exempel och erfarenheter från olika mångspråksprojekt de senaste åren, och kan rekommenderas!

Bibliotekschefsmöte i december

Den 12 december äger årets sista bibliotekschefsmöte rum i Malmö. Den nya bibliotekslagen är i fokus, men vi kommer även att summera året som gått och berätta lite om planerna för 2014.

KB har också bibliotekschefsmöte; mingel idag och konferens i Stockholm i morgon den 21 november. Loth Hammar, från Digitaliseringskommissionen, är en av talarna. Man erbjuder också en rad parallella seminarier under eftermiddagen om allt från SwePub och "Metadata för dummies" till digital delaktighet och skolbibliotek.

Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället

Folkbildningsrådet genomför årligen ett antal utvärderingar av studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Rapporten som kom idag var Kulturprogrammens betydelse för lokalsamhället. I den här rapporten har man särskilt studerat fyra kommuner Helsingborg, Jönköping, Rättviks och Storuman och analyserat kulturprogrammens betydelse.

Rapporten är en utvärdering av kulturprogrammens betydelse för svenskt samhälls- och kulturliv. 2012 rapporterade studieförbunden in ca 320 00 kulturprogram med en publik på totalt 18 miljoner. Utvärderingen är skriven av Tobias Harding kulturpolitik forskare vid Universitetet i Jyväskylä. Sara Tannå oberoende kultursociolog och Jens Lejhall är kultursamordnare på Västra Götalandsregionen.

Rapporten är den första av tre utvärderingar. De två följande är Kulturprogrammens betydelse för sina deltagare och Kulturprogrammens betydelse för dem som medverkar på andra sätt, bland annat i förhållande till kulturområdets arbetsmarknad.

Ny folkbildningsproposition mars 2014

Regeringen har för avsikt  lägga fram en folkbildningsproposition i mars nästa år. Det framkom när Folkbildningsrådets representantskap den 13 november hade sitt höstsammanträde.

Propositionen kommer att behandla folkbildningsutredningens förslag, Folkbildningens samhällsvärden – En ny modell för statlig utvärdering SOU 2012:72, som presenterades i oktober 2012 samt det som framkom i den efterföljande remissomgången.

Utbildningsdepartementet vill nu få in ytterligare synpunkter och diskutera frågor som rör mål och syfte. Departementet kommer därför att bjuda in representanter för folkbildningen till två sammanhängande hearings.

Ny modell för det regional bidraget till studieförbunden

Under 2013 har studieförbundens regionala verksamheter och Kultur Skåne i en gemensam dialog arbetat fram en ny bidragsmodell för det regionala bidraget till studieförbunden.

Kulturnämnden beslutade 2012 om att införa ett nytt fördelningssystem för studieförbundens regionala verksamhetsbidrag med en tydlig koppling till Regional kulturplan för Skåne 2013-2015. Förslaget på ett nytt fördelningssystem beslutades av regionfullmäktige 2013-10-30  och träder i kraft 2014. Fördelningssystemet bygger på en basfinansieringsdel på 76 % och en utvecklingsdel på 24 %.Årligen kommer ett fokusområde att väljas ut, för 2014 är det "litteratur och demokrati".

Läs mer om Region Skånes modell för verksamhetsbidrag till studieförbundens regionala verksamheter i Skåne.

Nytt om andra pågående bidragsprocesser:

Folkbildningsrådet ska göra en översyn av statens bidrag till studieförbunden som beslutas i maj 2015 och börja gälla 2016.

Malmö stad är just nu inne i en process som ska leda till ny fördelningsmodell. Ansvarig kultursekreterare är Märta Lünnér .

Katalog- och mediesamarbete mellan 5YES-biblioteken

Det regionala mediesamarbetet i Skåne bygger till stor del på delregionala samarbeten kring exempelvis katalog, webb och medier. Medie- och katalogsamarbeten mellan flera kommuner är kopplat till målet i Regional kulturplan för Skåne 2013-2015: att stödja en regional mediesamverkan för allas likvärdiga tillgång till media och information. Etablerade bibliotekssamarbeten på de här områdena finns ännu så länge i tre av de fyra delregionerna: NO, NV och SO. I Skåne SV ser samarbetsstrukturen lite annorlunda ut. Fem kommuner i SV har  sedan länge ett samarbete, det så kallade 5YES-samarbetet där biblioteken i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala deltar.



Biblioteken i 5YES  vill, inspirerade av Hylte biblioteks övergång till bibliotekssystemet KOHA, undersöka förutsättningarna för en gemensam bibliotekskatalog i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala med utgångspunkt från KOHA.


Region Skånes kulturnämnd har beviljat projektbidrag för en förstudie kring gemensam bibliotekskatalog och mediesamarbete i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala. Biblioteken ska undersöka förutsättningarna för gemensam katalog och att testa KOHA. I förstudien ingår även att undersöka hur man  samarbeta över kommungränserna kring såväl fysiska medier som e-medier. Man ska också analysera vad det innebär för de fem biblioteken att bli Libris-bibliotek samt  vad ett katalog- och mediesamarbete mellan de fem kommunerna innebär för det delregionala mediesamarbetet inom Skåne SV och relationen till Malmö stadsbibliotek samt kopplingarna till övriga bibliotek och bibliotekssamarbeten i Skåne och Sverige.

Förstudien kan ses som ett första steg mot ett katalog- och mediesamarbete mellan de fem kommunerna som också ser förstudien som ett förarbete för en gemensam medieplan. Det ska bli intressant att följa arbetet med och resultatet av denna förstudie. Att testa open source-systemet KOHA, i ett kommunövergripande samarbete är ju lite av ett pionjärarbete. Det blir också spännande att se hur det här projektet kan samverka med andra samarbetsprojekt inom Skåne SV, tex mångspråksprojektet där biblioteken i Burlöv, Eslöv, Höör och Trelleborg deltar, och om det kan vara ett sätt för några av biblioteken i Skåne SV att utveckla sitt samarbete.

Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset - föreläste om nya former av e-boken

På BBM:s e-boksseminarium i februari som ställde frågan om e-böcker kommer att förändra våra läsvanor, hur och vad vi läser, berättade kulturchefen på UNT om tidningens projekt att tillgängliggöra e-böcker med litteraturkritikerns marginalanteckningar och bjuda in läsarna att göra egna anteckningar och diskutera. Man fick mer än 10 000 nedladdningar av de böcker som ingick. Vi i Skåne var inte de enda som var intresserade av projektet utan flera förlag och redaktiner både i Sverige och utomlands har hört av sig och nu är Lisa Irenius nominerad till Stora journalistpriset för detta projekt med nytänkande litteraturkritik.

Bibliotheca Nova - ny serie om biblioteksutveckling

Norska nationalbiblioteket startar ny skriftserie som från olika håll tar upp innovation och bibliotek.
Den första med titeln Kultur, inkludering og bibliotek finns att läsa på deras webb. Bibliotek kommer alltid att vara i utveckling i förhållande till behov från samhället och brukarna. Detta kräver både kunskap och kreativitet hos dem som arbetar på bibliotek och Bibliotheca Nova vill vara en av informationskällorna. Första numret om bibliotekets roll i för nyinflyttade, i språkutveckling, för minoritetskvinnor, för regnbågsbarnen mm.

Nummer två har titeln Jenter og makt och skall handla om könsroller i barnlitteraturen. 

30 miljoner till läsfrämjande verksamhet

Nu har Folkbildningsrådets fördelningsprincip för de 30 miljonerna till läsfrämjande tillkännagivits. Läs om fördelningen på Folkbildningsrådets hemsida.

Tips på uppsats och avhandling med koppling till skolans värld

På Mimer konferensen fick jag nys om en ny masteruppsats från ABM Uppsala "Döende böcker och levande texter. En kvalitativ studie om barns syn på läsning, text och bibliotek"  2013 av Annika Nagorsen Kastlander. Annika har gjort en studie på 6-13 åringars syn på läsning, text och bibliotek.

En avhandling  från 2011 av Anna Lundh som ni kanske redan känner  Doing Research in Primary School. Information Activities in Project-Based Learning. På ett övergripande plan visar studierna att införandet av projektbaserade arbetsmetoder, tillsammans med införandet av IKT i grundskolan är en inte helt friktionsfri process, eftersom de nya metoderna och de nya redskapen kolliderar med de traditionella undervisningsmetoder och traditionella verktyg för kommunikation som fortfarande används i grundskolan.

Intressant läsning i väntan på att gåsen ska blir klar!

Mimer konferensen i Uppsala 2013

Nu sitter jag och väntar på att åka hem efter två dagars Mimer konferens i Uppsala. Mimer står  för nationellt program för folkbildningsforskning och de anordnar årligen en mötesplats för praktiker och teoretiker. Det är fjärde året jag åker tillsammans med en forskare som med utgångspunkt från studieförbundens årliga fokusområde skrivit en rapport som presenterats på Mimer. I år är temat unga och unga vuxna och rubriken på rapporten är Socialt kapital i studieförbundens verksamheter av  Peter Håkansson forskare vid Malmö högskola. Idag på eftermiddagen presenterade Peter sitt paper och det gick bra samt  efterföljdes av en intressant diskussion om studieförbundens roll som möjliggörare av möten mellan olika grupper av människor.

I år var det många presentationer av forskning som är på gång gällande läsande, litcracy och bokcirklar. Professor Kerstin Rydbeck vid ABM Uppsala har precis fått forskningsmedel för att bedriva ett forskningsprojekt om bokcirklar som vi får all anledning att följa framöver. Åse Hedemark forskare på ABM i Uppsala presenterade en ansats till ny forskning om Bibliotek och barns litteracitet: En etnografisk genusinriktad studie av barns läs- och skrivpraktiker i dagens svenska folkbibliotek. En masteruppsats "Om man tar en tråkig bok börjar den sova" om att läsa för hundar gav ett nytt perspektiv på läsande tillsammans skriven av Lovisa Öhlund.

Intressant att notera är att man på Uppsala universitet skapat en tvärvetenskaplig forskningsnod på tema kultur, demokrati och medborgarskap där forskare och studenter  tillsammans arbetar i olika projekt. Det är nu samma forskningsnod  som bjuder in till en tvärvetenskaplig konferens den 24-25 april för teoretiker och praktiker på temat Litteratur och demokrati: unga läsare, identitet och litteracitet. Just nu har ni möjlighet att skicka in papers om ni har något spännande på gång som ni vill presentera och diskutera i april nästa år. Skicka in till Åsa Hedemark.

Medie- och informationskunnighet och Statens medieråd

Nya rapporter från Statens medieråd 
Småungar & medier och Ungar & medier är de två senaste rapporterna från rådet. Ytterligare en rapport om Föräldrar & medier kommer snart.
Förutom att lansera dessa två rapporter har Statens medieråd arrangerat ett nordiskt expertmöte kring medie- och informationskunnighet (MIK) tillsammans med Nordicom.

Den 27 november lanserar Statens medieråd en ny webbresurs i medie- och informationskunnighet, MIK. Webbplatsen riktar sig främst till lärare och andra vuxna som arbetar med barn och unga samt till föräldrar.

Läs också om de dagar kring MIK för bibliotekarier som arrangerats i Malmö och Västerås tillsammans med regionala samarbetspartners.

Med läslust till skrivglädje

Lena Lundgren - välkänd tidigare barnbibliotekskonsulent i Stockholm - är projektledare för Skriv vidare, ett projekt med En bok för alla 2013-2014 där de deltagande ungdomarna skall inspireras till eget skrivande utifrån böcker man läser tillsammans.
Några skånska skol- och folkbibliotek deltar i projektet:
Bjuvs bibliotek tillsammans med fritidsgården (Martin Lind), Osby bibliotek tillsammans med skolor i Osby (Tomas Wiking) samt skolbiblioteken på Augustenborgsskolan, Dammfriskolan,  Lindängeskolan och Möllevångsskolan i Malmö.

Läsning från många håll

Unga läsare i Norden
Varför läsa litteratur, Pojkars läsning och Litterär och medial kompetens var några av ingångarna när Kulturrådet arrangerade ett nordiskt expertmöte om litteratur och läsfrämjande för barn och unga i Lund för två veckor sedan. Nu kan man lyssna på föreläsningarna som presenterar forskning och nationella läsfrämjande projekt från de nordiska länderna.

Läsombud, boken kommer ...
I senaste numret av Länsnytt (Stockholms länsbibliotek) har temat bibliotek för äldre. Spännande att läsa om bl.a. bok- och filmcirklar, hur man jobbat med läsombud och boken kommer-verksamhet på olika sätt. Olika former av samarbeten med studieförbunden tas också upp.

Framsidan, Kultur i Västs magasin om biblioteksfrågor, har också fokus på läsning i sitt senaste nummer. Om böcker i gränsland mellan fakta och fiktion, musik och läsfrämjande och mycket mer.