”Vi är väldigt duktiga på att arbeta gränsöverskridande”. En intervju med Nike Sandberg, projektledare för DigidelCenter i Båstad

Båstad DigidelCenter startade under hösten 2019 efter mycket förarbete sedan dess att de beviljats finansiering av Internetstiftelsen hösten 2018. Konceptet för Båstad DigidelCenter är att verka i form av olika Digidel-aktiviteter, såsom digitala utbildningar eller insatser på olika ställen i kommunen.

Kompetenshubben och Digidel-aktiviteter

Sedan tidigare finns Kompetenshubben på biblioteket som vid bestämda tider bemannas av representanter från exempelvis socialtjänsten eller studie- och yrkesvägledare som kan svara på frågor. Här hålls också återkommande Digidel-aktiviteter. Grundbemanningen består av personal från arbetsmarknadsenheten. Nike Strandberg, som är projektledare för Båstad DigidelCenter, berättar att många av de föreläsningar, event och utbildningar som var planerade har lagts på is i samband med Covid-19, men att de under de rådande omständigheterna ändå prioriterar att hålla DigidelCenter på Kompetenshubben öppen varje dag. De ser att det finns en stor efterfrågan på att få personlig hjälp av med digitala tjänster och verktyg. Krisens restriktioner och påverkan har dock gjort att de har fått dra ner på besökstiderna till två timmar, och att bara en person åt gången får vistas inne i hubben.

”Det blir kö, så det var tur att vi har infört ett kösystem med nummerlapp. Och eftersom det är på biblioteket finns det många sittplatser så att besökarna kan sprida ut sig”, säger Nike.

Digitala behov hos invånarna

Utgångspunkten för planeringen med DigidelCenter i Båstad har varit att såväl bibliotekarier som annan personal i kommunen löpande ska identifiera olika digitala behov hos invånarna.

”Det är ju det som också resulterat i att det är olika sorters bemanning”, berättar Nike, ”vi är väldigt duktiga på att arbeta gränsöverskridande.”

Projektet drog igång i höstas med en föreläsningsserie i samarbete med Swedbank, ”Trygg och säker med din mobil”, som handlade om digital säkerhet och riktade sig till nybörjare. Det var framförallt äldre invånare som sökte sig till utbildningen och den blev mycket populär. Nike berättar om planen:

”Vi började med två tätorter i kommunen och planen var att vi skulle genomföra utbildningen i alla tätorter, men vi har ju fått pausa nu. Tanken var också att vi skulle påbörja mindre utbildningsgrupper där man skulle få sitta och faktiskt genomföra det som vi pratade om under föreläsningarna. Det var föreläsningar med mycket inspiration som väckte både tankar och känslor inför hur samhället har utvecklats och alla nya tjänster som har tillkommit – vilka konsekvenser och möjligheter medför det? Vi kommunicerar på helt andra sätt nu, som att face-time:a med våra barnbarn och så vidare. Det är ju lite ironiskt med läget som vi är i nu, det var synd att vi inte hann komma vidare – jag hoppas verkligen att de har fått nytta av utbildningen. Den målgruppen som vi nådde är också den som måste sitta hemma nu.”

Föreläsningen "Trygg och säker med din mobil" i Förslöv
Foto: Erik Jansson

DigidelCenter blickar framåt

Som med så många andra projekt runtom i Sverige kom pandemin som en plötslig bromskloss, men planerna på hur DigidelCenter i Båstad ska utvecklas lever vidare, med förhoppning om nya framtida samarbeten och fler lyckade kompetenshöjande satsningar.

”Så fort läget ändras så kommer vi att dra igång med kurser igen! Vi kommer att återuppta ”Trygg och säker med din mobil”, liksom vårt digitala drop-in som är ett samarbete med biblioteket. Bibliotekarierna har sett ett högt tryck vad gäller behov av hjälp och stöd med bibliotekens e-tjänster. Vi kommer att dra igång digitala utbildningar där vi använder oss av olika surfplattor, skärmar och andra digitala verktyg som vi har köpt in. Tanken är att invånarna ska få hjälp, inspiration och prova på vilka möjligheter som finns, för att bli mer självsäkra i sitt digitala användande”, avslutar Nike.

Läs mer om det nationella nätverket för DigidelCenter och bibliotekens olika satsningar här: https://digidel.se/digidelcenter/

Vill du ha coaching och stöd i hur du kan komma vidare med bibliotekets digitala uppdrag?

Kontakta: lena.arborelius@skane.se

”Den digitala peppen har stärkt mig och har nog bidragit till att vi gått mer från att prata och analysera till att faktiskt göra” – en intervju med Eva Thorgilsson om Ledarpaket inom Digitalt först

Eva Thorgilsson är kultur- och bibliotekschef i Svedala kommun. Hon är en av deltagarna i Ledarpaketet, som är ett kompetenslyft för bibliotekschefer inom satsningen Digitalt först med användaren i fokus. Ledarpaketet drog igång i slutet av 2019 och består av fyra utbildningsdagar på olika teman, varvat med coaching-tillfällen. Ledarpaketet vänder sig särskilt till bibliotekschefer i kommuner med högst 25000 invånare och dess syfte är att lägga grunden för hur chefer kan arbeta med att stärka den egna organisationens digitala mognad. Eva har fått svara på några frågor kring sitt deltagande i Ledarpaketet, och inledningsvis drog hon en kort summering av vad de fått ta del av i paketet:

Utbildningen har bestått av sammanlagt fyra utbildningsdagar i helgrupp och tre coaching-tillfällen i mindre grupper. Utbildningstillfällena har haft olika teman, med föreläsare och workshops. Vid det första föreläste Brit Stakston om källkritik och bibliotekens demokratiska uppdrag. Hon uppmuntrade oss att ta på oss ledartröjan inom den digitala utvecklingen. Vid det andra tillfället stod digital transformation i fokus. Vi fick mäta vår digitala mognad och lära oss hur vi kan arbeta mer med kollegialt lärande och hur vi kan arbeta för att orka hålla i utvecklingsarbetet. Tredje gången höll Zenith Design i föreläsning och workshop om användardesign, där vi fick testa våra digitala utmaningar genom deras processer och verktyg. Det fjärde tillfället har tyvärr blivit framflyttat på grund av Corona, men det ska handla om bibliotekets demokratiska uppdrag. Coaching-tillfällena leddes av Katinka Borg, som tidigare varit chef vid regionbiblioteket i Jönköpings län. Vi läste boken Makten och ärligheten: ledarskap i praktiken av Johanna Hansson och Elisabeth Aldstedt, som handlar om just ledarskap på bibliotek. Utifrån den hade vi sedan öppna och prestigelösa diskussioner om både stora och små utmaningar i våra uppdrag.

Hur har din syn på bibliotekets digitala uppdrag förändrats efter ditt deltagande hittills i Ledarpaketet?

Jag tror inte att det har förändrat min syn på uppdraget, utan det har snarare har gett mig tillfälle och tid att fördjupa, reflektera, diskutera, analysera och bli peppad på ett sätt som annars hade varit nästan omöjligt. I och med att det har varit heldagar så har jag fått möjlighet att checka ut från allt annat och bara fokusera på det digitala uppdraget och biblioteksutveckling, vilket har varit ett privilegium!

Är det någon del av utbildningen som du direkt har kunnat applicera i din verksamhet? I så fall vad och på vilket sätt har det skett?

Den digitala peppen har stärkt mig och har nog bidragit till att vi gått mer från att prata och analysera till att faktiskt göra. Inom Stärkta bibliotek har Svedala fått medel för digital utveckling under år 2020, så just nu har vi resurser att köpa in och testa oss fram inom exempelvis green screen och uppbyggnad av tekniska verktygslådor. Corona har också tvingat fram snabba digitala lösningar, där viljan och ambitionen har varit det viktiga och det tekniska kunnandet ibland har fått lösas på vägen.

Föreläsningen om kompetensutveckling och kunskapsdelning inom organisationen planerar jag att ha som utgångspunkt vid ett APT under året, den känns otroligt allmängiltig och viktig för en gemensam kunskapsgrund – inte minst vilka lärdomar vi gör nu när Covid-19 kastar omkull många av våra gamla sätt att arbeta.

Kan du berätta om något du tyckt varit särskilt inspirerande eller tankeväckande från fortbildningstillfällena?

Dialogen oss deltagare emellan har varit otroligt värdefull. Att leda i en mindre kommun som vi gör innebär både stora friheter men också utmaningar, inte minst ensamheten i uppdraget. Vi har inga biblioteksledningsgrupper med andra chefer inom samma profession som stöd, ingen egen digital avdelning i vår biblioteksorganisation och en del är dessutom både kollega och ledare på samma gång.

Alla har en gemensam nämnare i upplevelsen att stå ganska själva i ansvar och beslut. Det kan göra att den digitala utvecklingen blir mer personberoende hos oss och att chefens roll är särskilt viktig för att uppfylla det digitala uppdraget. Det har blivit tydligt under utbildningen, både som en insikt och en välbehövlig spark framåt.

Om det finns möjlighet att fortsätta utbildningen, vad önskar du ska finnas med då?

Det hade varit otroligt positivt om det kunde fortsätta. Folkbibliotekets digitala uppdrag är komplext och krokar i så många andra frågor som rör demokrati, samhällsutveckling, delaktighet och ledarskap – så det finns en mängd olika perspektiv och utmaningar som kan ingå i framtiden. Jag är övertygad om att ju större möjlighet det finns till fördjupning för cheferna desto större effekt får det ute i verksamheterna och dem vi finns till för.

Vad har du för visioner inför framtiden vad gäller digitala lösningar och kompetens på biblioteket?

Just nu är det främst att vi ska sluta omnämna det digitala som ett särskilt utvecklingsområde – utan att det ska vara en lika självklar grund i vårt demokratiska uppdrag precis som vi exempelvis tycker att läsning är. Men för att det ska vara så på riktigt så behöver vi ställa om, inte bara verksamheten, utan vi måste börja med oss själva och vår egen inställning och drivkraft i vårt uppdrag. Många bibliotekarier brinner för läsningen och den glöden behöver vi hitta i den digitala utvecklingen också. Därför är det extra viktigt att bibliotekscheferna får den här möjligheten. Finns inte kunskapen, stödet och visionen där så finns det en stor risk att den digitala utvecklingen drivs av någon eldsjäl på enheten och när den tröttnar eller slutar så riskerar allt försvinna snabbt.

Folkpaketets första omgång – hur har det gått?

Inför hösten 2019 beviljades fyra kommuner i Skåne bidrag inom projektet Digitalt först med användaren i fokus: Folkpaketet. Folkpaketets syfte är att biblioteken ska få möjlighet att arbeta med att bättre förstå sina användare (eller icke-användare) och få verktyg och metoder för att fortsätta arbeta användarcentrerat. Metoderna sätts i relation till någon form av utveckling inom det digitala område som biblioteken vill utforska. Det kan gälla en ny tjänst, service eller aktivitet. 

Folkpaketet är uppdelat i två delar: en uppstart med en lärprocess i tjänstedesign och därefter en påföljande utvecklingsprocess. Lärprocessen består av fyra heldagsträffar ledda av Zenit Design, då deltagarna får lära sig metoder och får verktyg för användardriven utveckling. De får också identifiera utmaningar och utveckla nya idéer med hjälp av dessa. Utvecklingsprocessen i sin tur handlar om att omsätta verktyg och idéer från lärprocessen i det praktiska projektarbetet. Alla beviljade projekt har också fått en summa pengar, 120.000 kr vardera, som de kan använda till vikariekostnader, teknisk utrustning, föreläsare med mera. 

De kommuner som deltagit i Folkpaketet under den första omgången är: Eslöv, Hässleholm, Lund och Sjöbo. Såhär en bit in i projektperioden har de deltagande biblioteken fått frågan: hur har det gått?

Digital delaktighet för social hållbarhet på Eslövs stadsbibliotek

På biblioteken i Eslöv möter biblioteksmedarbetarna dagligen människor som behöver hjälp med grundläggande digitala ärenden. De upplever att det finns ett stort behov av att arbeta med att minska digitalt utanförskap särskilt när det gäller äldre invånare. Målet med Folkpaketet i Eslöv har varit att arbeta fram nya arbetssätt för att skapa goda lärsituationer som känns relevanta för målgruppen, med förhoppningen att fler ska få erfarenheter av hur digitaliseringen kan förenkla och berika livet. 

Användarfokus

I arbetet med att förstå sin målgrupp arbetade bibliotekarierna i Eslöv utåtriktat och uppsökande. Förutom att prata med äldre som vistades på biblioteket sökte de upp dem ute på stan och på olika träffpunkter för intervjuer. Genom samtalen och intervjuerna fick de en större förståelse av vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke vid utformandet av tjänster för ökad digital delaktighet. En av dessa aspekter är oviljan att skylta med att sakna kunskap eller känna sig osäker på teknik. En annan aspekt är behovet av att kunna arbeta uppsökande för att nå fler. 

Att avdramatisera lärsituationer

Utifrån insikterna från användarsamtalen ville Eslövs bibliotek skapa roliga lärsituationer som inte behöver vara på så stort allvar. Efter att ha reflekterat kring hur de skulle kunna avdramatisera de digitala lärsituationerna landade de idén om ett internetcafé som arrangeras på regelbunden basis. Genom att varva föreläsningar och prova-på-aktiviteter i anslutning till internetcaféet så skapar biblioteket olika format som kan passa olika besökare. Ambitionen är att internetcaféet ska fungera som en social mötesplats där aktiviteter, föreläsningar, fika och socialt utbyte skapar ett lustfyllt digitalt lärande. 

Hur går de vidare?

Enligt projektgruppen bestående av Therese Hammarsten, Helena Cederblad och Elna Isaksson, är de de främsta reflektionerna utifrån intervjuerna med målgruppen att det behövs ett mycket större grepp kring detta för att nå bibliotekets icke-användare. I nuläget är tyvärr vårens internetcafé-tillfällen inställda på grund av Covid-19, då den primära målgruppen är klassad som riskgrupp. Internetcaféerna startade inledningsvis på stadsbiblioteket, men med målsättningen att det blir en mer mobil verksamhet som kan praktiseras uppsökande för att nå ut till fler. 

Interagera – Integrera, på Hässleholms stadsbibliotek

Till Hässleholms stadsbibliotek kommer många nyanlända och personer med annat modersmål än svenska för att få digital hjälp och service. Biblioteket har regelbunden kontakt med SFI och har visningar av biblioteket för att nyanlända lättare ska kunna förstå och ta del av bibliotekets tjänster, men de ville ytterligare formalisera detta samarbete, med fokus på digitala tjänster. Ambitionen inom bibliotekets projekt inom Folkpaketet har varit att biblioteket i samarbete med SFI utvecklar en strategi för hur de tillsammans i kommunen på bästa sätt kan hjälpa målgruppen att använda samhällets digitala platser, samt bibliotekets digitala hjälpmedel. 

Digitala workshops och samverkan

Den strategi som biblioteket efter den inledande lärprocessen valde för att bättre möta nyanländas frågor kring det digitala samhället och fördjupa och bredda den digitala information som biblioteket kan bistå dem, var att sätta ihop en serie workshops. Tre stycken workshops i två sessioner vardera för skulle hållas av bibliotekarier tillsammans med lärare från SFI och en It-tekniker. Tillfällena var inplanerade under våren, men på grund av Covid-19 så har de endast haft möjlighet att hålla i en workshop hittills. Tanken var att samma två grupper skulle delta i samtliga workshops, för att kunna ge dem en verklig fördjupning. Vid det första tillfället presenterade bibliotekarierna bibliotekets digitala tjänster, som deltagarna därefter fick arbeta vidare med på surfplattor. Den andra workshopen ska handla om källkritik, och den sista ska vara en uppsamlande workshop där deltagarna kan ställa frågor kring det som diskuterats vid tidigare tillfällen, och där de också får en genomgång digital kommunikation såsom mejl och sociala medier. 

Foto: Catrin af Malmborg, Hässleholms bibliotek

Hur går de vidare?

Annika Toft, bibliotekarie med utvecklingsansvar för digitala frågor på Hässleholms stadsbibliotek, kan konstatera att den första workshopen blev uppskattad av deltagarna i båda grupperna, och biblioteket ser fram emot att kunna genomföra de återstående tillfällena så småningom. 

Målgrupp och publik räckvidd på Folkbiblioteken i Lund

På folkbiblioteken i Lund har de sedan tidigare utvecklat konceptet Digitalt Lärcentrum, som går ut på att i samverkan med andra aktörer både inom kommunen och externt, arbeta med digital inkludering, eget skapande och lärande för alla åldrar. Projektet har tagit sig flera olika uttryckt, bland annat i form av skisser på online-tutorials, kurser och utbildningar, samt att inspirera och höja den digitala kompetensen genom föreläsningar och workshops. En svårighet i satsningen med Digitalt Lärcentrum har varit att nå ut med vad det har att erbjuda till personer som inte är vana biblioteksanvändare. Den utmaningen var utgångspunkten för bibliotekens ansökan till Folkpaketet. Ambitionen har varit att målgruppsanpassa lärcentrum-verksamheten genom delaktighet med de prioriterade målgrupperna. 

Användardriven utveckling

Modellen som arbetades fram för att skapa en användardriven utveckling var att i varje steg av processen återgå till användarna för avstämning genom intervjuer. I mellanrummen mellan idégenerering, prototyp och implementering återkopplades de olika stegen med målgrupperna genom användarintervjuer. Problemformuleringen kom att ändras flera gånger under processen för att slutligen landa i ”hur skapar vi digitala aktiviteter som utgår från människors önskemål och behov, och hur når vi ut?”. 

Lärdomar

”Att delta i Folkpaketet hjälpte oss att jobba aktivt med frågor kring digital delaktighet”, menar de som varit engagerade i projektet. De rekommenderar att gå in i processen med en konkret problemformulering, samt att tydligt avgränsa målgruppen. Själva upptäckte de att de hade en för bred målgrupp, vilket försvårade processen. De betonar att det var lärorikt att fråga användarna! De ser och tänker på saker som man som bibliotekarie inte själv funderat på. 

Foto: Folkbiblioteken i Lund

Hur går de vidare?

I användarintervjuerna har intervjupersonerna genomgående efterfrågat kurser, handledning, tillgänglig personal och mångspråk. Den första prioriteringen blir därför att skapa ett digitalt rum på Stadsbiblioteket. Där ska det finnas plats för publika datorer och andra digitala verktyg, samt tillgänglig personal. De ska även skapa en workshop-del där de kan hålla kurser, utbildningar och handledningar. 

Som en del i Folkpaketet ska de sätta ihop ett kursprogram för resten av 2020, med teman som digital säkerhet, kom igång med tekniken, datorkunskap på andra språk än svenska och andra kurser i samverkan med olika aktörer. 

Hur når vi dig? Ett projekt om digital information med användaren i centrum på Sjöbo bibliotek

Sjöbo bibliotek har haft svårt att nå ut med information till sina användare. Under flera år har olika analoga papperssystem avlöst varandra, och trots att de har hemsida, Facebook och en gemensam SÖSK-sida (Sydöstra Skånes Samarbetskommitté) så finns det problem med att få ut informationen till användare. I samband med att huvudbiblioteket planerades att bli meröppet och man gjorde investeringar i digitala kommunikationsmedier, sökte biblioteket Folkpaketet för att tillsammans med sina användare utveckla metoder för att nå ut med information. Avsikten med projektet är att genom ett användarcentrerat förfarande förändra bibliotekets digitala informationslösningar för att tydligt kunna kommunicera allt från nya öppettider och evenemang, till hur besökarna hittar i biblioteket när personalen inte är på plats under meröppet-tid. 

Användarnas perspektiv

Efter lärprocessen i tjänstedesign började bibliotekarierna att intervjua aktiva besökare om hur de önskar att den digitala informationen ska se ut under obemannad öppettid i biblioteket. Resultatet blev att biblioteket införskaffade digitala skärmar i lokalen, vars innehåll och design utformats efter besökarnas idéer och önskemål. Vid införandet av skärmarna fick de efter återkoppling med besökare minska på mängden text och antalet informationsmeddelanden. Främst består informationen av marknadsföring av evenemang, hur meröppet fungerar och dagsaktuell samhällsinformation, såsom hur man agerar säkert under pandemin, på olika språk. Bibliotekarierna tycker att skärmarna fungerar – de märker att besökare stannar till och läser informationen. Till följd av skärmarna har de kunnat minska på antalet affischer i lokalen, något som också var syftet. Projektledarna Mattias Andersson och Maja Ricci, påpekar däremot att tryckt media fortfarande fungerar bättre för att nå de målgrupper som inte har så stor digital vana, även för evenemang som har digital fokus. 

Foto: Sjöbo bibliotek

Hur går de vidare?

Eftersom skärmarna fått så bra genomslag kommer biblioteket att införskaffa fler. Planen är att dessa ska bli mer nischade, exempelvis ska en skärm vara ämnad åt information riktad till barn och unga. De arbetar vidare med att få till talsyntes på sin webbsida, både utifrån lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, och utifrån att det kom som önskemål från personer som intervjuades. Den största utmaningen i projektet är att nå icke-användarna, vilket är något de kommer att arbeta vidare med. Men en sak som de har upptäckt fungerat bra är att leta upp Facebook-grupper riktade mot lämpliga målgrupper för sina evenemang. Genom att exempelvis söka upp en öppen grupp för föräldralediga kan de marknadsföra evenemang för barn. En önskan som framkom under intervjuerna var att biblioteket skapar en interaktiv digital karta över lokalen och hyllplaceringarna. I dagsläget har de inte ekonomiska möjligheter att utveckla någon sådan, men de tar med sig idén till framtiden. 

Folkpaketet fortsätter

Biblioteken har tagit sig an projekten inom Folkpaketet med stor tillit till sina användare och har skapat nya metoder och arbetssätt för att möta dessa utifrån deras behov och önskemål. Med flexibla förhållningssätt och nya idéer kan de användarorienterade processerna fortsätta eller ta nya former även efter projektens slut. 

Folkpaketet, omgång två, är i sin linda och vi ser fram emot att ta del av resultaten av dessa! Nu är det biblioteken i Bjuv, Klippan, Vellinge och Ängelholm som ska utforska nya sätt att arbeta med digitala utbud och tjänster tillsammans med sina användare.