På bibliotekschefsmötet 28/8 passade vi också på att berätta om några olika saker som är aktuella för den regionala biblioteksverksamheten på Kultur Skåne:
24/8 var sista dagen att ansöka om årets utvecklingsmedel för biblioteksutveckling. Just nu läser och granskar vi de ansökningar som kommit in och i slutet av september kommer besked. Sammanlagt har man sökt 2,5 miljoner och potten är på 1 miljon, så det blir ett svårt arbete. Utlysning av biblioteksutvecklingsmedel kommer att göras även nästa år.
Det regionala mediasamarbetet som etablerades 2013 är nu inne på sitt tredje år. Mycket har hänt under de här tre åren, inte minst när det gäller den nationella strukturen (bibliotekslagen, lånecentralerna) och de delregionala samarbetena, och modellen behöver utvecklas, renodlas och anpassas till ständigt förändrade förutsättningar. Just nu samtalar vi för fullt med de tre regionala nodbiblioteken Kristianstad, Malmö och Helsingborg om vårt mediestrategiska samarbete framöver.
Regionala biblioteksrådet har fått en ny uppsättning med representanter från och med i år. Ett av de första konkreta förslagen från rådet är en hearing kring kurslitteratur och fjärrlån.Vi siktar på att genomföra en hearing för att lyfta olika perspektiv på "problemet kurslitteratur" i februari nästa år.
Kulturplaneprocessen pågår för fullt, första veckorna i september ägnar vi åt att läsa remissvar (från 74 remissinstanser) och omarbeta remissversionen av kulturplanen med utgångspunkt från alla synpunkter. Det verkar finnas ett engagemang kring den regionala kulturplanen och det är roligt och samtidigt förpliktigande. Kulturnämnden tar beslut om ny regional kulturplan i oktober, Regionfullmäktige i november och Kulturrådet får den i december då den utgör underlag för fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen.
Tidigt i somras togs beslutet att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att samordna arbetet. som precis påbörjats och ska vara klart 2019. Eric Fichtelius ansvarar för att samordna arbetet och nyligen rekryterades också Krister Hansson (just nu chef över Regionbibliotek Stockholm) samt Karin Linder (just nu förbundsordförande DIK). I september har KB bjudit ledamöter i Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för nationell biblioteksstrategi till ett internat för att diskutera arbetet med den regionala kulturplanen. Bland annat Maria Jacobsson från Kultur Skåne deltar och vi lär höra mer om och även aktivt delta i arbetet med nationell biblioteksstrategi framöver.
Kultur Skåne har sedan flera år ett samarbetsavtal med Lunds universitet, Institutionen för kulturvetenskaper. Detta samarbete har bland annat handlat forskning kring kulturhus och meröppna bibliotek. Vid årsskiftet avslutas det fleråriga forskningsprojektet kring folkbiblioteket som kulturhus - rapporten om kulturhusprojekten i Burlöv och Ängelholm kommer till våren. Inom ramen för samarbetet har LU också gjort en forskningsrapport kring meröppna bibliotek. Både meröppet och kulturhus har även varit ämnen för flera av ABM-studenternas mastersuppsatser och Institutionen för kulturvetenskap (LU) efterlyser uppsatsämnen "från verkligheten" som studenterna kan välja bland.
Nästa bibliotekschefsmöte är på Media Evolution den 15 oktober. Tema är bibliotek och demokrati - när bibliotekets demokratiska uppdrag rör vid gränserna. Censurfrågan, som åter aktualiserats
liksom bök- och stökdebatten kommer att tas upp. Nick Jones som är
bibliotekschef i Huddinge som skrivit ”Försök att förstå –
folkbibliotek, rasism och platsens politik” kommer på besök. Även
Litteratur X – Stockholms stadsbibliotek och Eva Schwartz, filosof och
lärare kommer att medverka.
/Kristina
fredag 11 september 2015
Bibliotekschefsmöte på tema Barn och unga 28/8
I slutet av augusti, träffades 31 bibliotekschefer, inbjudna gäster och vi från Kultur Skåne för att tillsammans ägna dagen åt temat: att prioritera barn och unga - på riktigt.
Lars H Gustavsson inledde dagen under rubriken "Att mötas på riktigt - leka, läsa och språka tillsammans". Föreläsningen byggde på hans nya bok som kommer ut i januari 2016: RelationsRevolutionen och problematiserade bland annat begreppet Childism samt gick igenom tre förhållningsätt till barn och fostran som präglat relationen mellan vuxna och barn genom historien:
Den fjärde vägens barnsyn präglas av synsättet att barn är människor (inte bara blivande människor) och att vi vuxna bör fundera på vad som ger oss rätten att behandla barn annorlunda än andra. Lars H Gustavsson påminde också om att barn har rättigheter, enligt FN:s barnkonvention och tipsar om att läsa barnkonventioen och De allmänna kommentarerna, på BO:s webbplats:
Åsa Sandström och Karin Johansson, från Malmö stadsbibliotek gav sedan i sin föreläsning: En magisk plats - Lilla slottet, exempel på hur man i processen att ta fram en ny barnbiblioteksverksamhet på stadsbiblioteket i Malmö har tillämpat flera av de tankar vi fick med oss från Lars H Gustavssons föreläsning, i praktiken. Arbetet har utgått från tre aspekter:
22% av Malmös befolkning r under 18 år och för att kunna säga att man prioriterar barn behöver man upp i en procentandel för barnverksamheten på 30%. För det krävs bland annat omprioritering av befintliga resurser, en engagerad ledning som vågar ställa krav på verksamheten, en bra bas att bygga vidare på samt långsiktighet.
Vi från Kultur Skåne passade också på att berätta lite mer om vad vi gör som har bäring för barn och unga:
Anna Falk berättade om de läsfrämjandesatsningar som är på gång framöver. Med utgångspunkt från Catharina Schmidts arbete i projektet Läsfrämjande insatser i sex sydliga län/regioner och rapporten " Vi packar mängder av böcker, kanelgifflar, saft och kör ut" kommer vi att samarbeta en hel del med forskare kring det läsfrämjande arbetet. Bland annat erbjuder vi i samarbete med forskare (Lotta Berggren och Magnus Persson) från Malmö högskola, biblioteken i Skåne möjlighet att delta i forskningscirklar kring läsfrämjande arbete för såväl barn som vuxna, under hösten 2015 och våren 2016. Catharina Schmidt kommer också att gå vidare med förljeforskning i tre kommuner kring bokprat på folk- och skolbibliotek. Båda dessa forskningssatsningar är finansierade med medel från Kulturrådet.
Camilla Sjöstrand, som är koordinator Barn och unga på Kultur Skåne berättade om barnrättsarbete i Skåne. SKL fick i uppdrag att stärka implementeringen av barnkonventionen i kommuner och regioner 2010 och har utbildat 150 barnrättsstrateger runtom i SKåne (Camilla är en av dem) och som är medlemmar i Barnrättsforum Skåne. På SKL:s webbplats finns stödmaterial för politiker, tjänstemän och chefer). Lund är ett exempel på en kommun som arbetar förvaltningsövergripande och Camilla tipsade om och delade ut Lunds kommuns barnchecklista.
En av Kultur Skånes kulturpolitiska prioriteringar är: utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga. Det innebär att vi ska främja utveckling av kultur för, med och av barn och unga, stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialog mellan skola, kulturliv och forksning samt verka för kunskapsuppbyggnad. Detta gör vi på olika sätt beroende på vilken konst- och kulturform det handlar om, men ett sätt är genom verksamhets- och utvecklingsbidrag.
Annelien van der Tang Eliasson, har tittat närmare på vad statistiken egentligen säger om folkbibliotekens arbete med barn och unga. Eftersom ramarna för den nationella biblioteksstatistiken är nya från 2014 är det svårt att dra några säkra slutsatser utifrån statistiken, men man kan i alla fall konstatera att en mycket stor del av folkbibliotekens programverksamhet har målgruppen barn och unga. Den nytillsatta regionala biblioteksstatistikgruppen håller på att titta på hur vi kan mäta och beskriva biblioteksverksamheten även ur ett barn- och ungaperspektiv.
Dagen avslutades med att Nanna Ekman som jobbar med Stockholms och Malmö stadsbiblioteks samarbetsprojekt Nationella digitala biblioteket presenterade ett projekt som syftar till att nå och öka läslusten hos barn mellan 8 och 12 år på nya sätt med hjälp av digital teknik ( det här fallet i form av en boktipsapp).
Diskussions- och reflektionspass var insprängda under dagen - bland annat fick vi frågan: "Vilka möjligheter har barn och unga att påverka miljön, verksamheten och utbudet på biblioteket?"och jag tror att vi allihop fick lite nya tankar och perspektiv kring det här att prioritera barn och unga på riktigt. Det blev också ganska tydligt att det (som vanligt) finns stora skillnader mellan biblioteken i Skåne, och olika utmaningar. Vi passade också på att, när vi ändå var på plats, besöka Kulturens Emil-utställning.
Vi har fått en hel del frågor och synpunkter i anslutning till det här chefsmötet, om att vi borde bjuda in även barnbibliotekarier, eller enhetschefer med ansvar för barn unga. Eftersom vi tycker att det är viktigt att bibliotekscheferna själva äger frågan om hur man strategiskt prioriterar barn och unga, valde vi att inte göra det den här gången. På Duo-gruppens nästa träff i oktober kommer vi att diskutera hur vi arbetar vidare med barn och unga-frågorna framöver, tillsammans med biblioteken i Skåne.
Det som jag själv framför allt bär med mig från dagen är hur viktigt det är att lyssna, och som Lars H Gustavsson sa "ta barnen på allvar" och att göra det på riktigt. Jag tänker också att det är viktigt att påminna sig om att barn och unga ju inte är EN grupp utan består av massor av olika individer med olika behov, önskemål och erfarenheter.
Lars H Gustavsson inledde dagen under rubriken "Att mötas på riktigt - leka, läsa och språka tillsammans". Föreläsningen byggde på hans nya bok som kommer ut i januari 2016: RelationsRevolutionen och problematiserade bland annat begreppet Childism samt gick igenom tre förhållningsätt till barn och fostran som präglat relationen mellan vuxna och barn genom historien:
- Det aktoritära synsättet (med Platon, Augustinus och Eberhard kan sägas representera denna barnsyn)
- Barnet på piedestal (barnet som den ideala människan - som kan representeras av Rousseau, Jesus och Khalil Gibran)
- Barnet som utvecklingsprojekt (Aristoteles, John Locke och Anna Freud)
Den fjärde vägens barnsyn präglas av synsättet att barn är människor (inte bara blivande människor) och att vi vuxna bör fundera på vad som ger oss rätten att behandla barn annorlunda än andra. Lars H Gustavsson påminde också om att barn har rättigheter, enligt FN:s barnkonvention och tipsar om att läsa barnkonventioen och De allmänna kommentarerna, på BO:s webbplats:
Åsa Sandström och Karin Johansson, från Malmö stadsbibliotek gav sedan i sin föreläsning: En magisk plats - Lilla slottet, exempel på hur man i processen att ta fram en ny barnbiblioteksverksamhet på stadsbiblioteket i Malmö har tillämpat flera av de tankar vi fick med oss från Lars H Gustavssons föreläsning, i praktiken. Arbetet har utgått från tre aspekter:
- forskning (bland annat följeforskning som Kultur Skåne har varit med och finansierat)
- tillsammans med barnen
- innovativa samarbetspartners
22% av Malmös befolkning r under 18 år och för att kunna säga att man prioriterar barn behöver man upp i en procentandel för barnverksamheten på 30%. För det krävs bland annat omprioritering av befintliga resurser, en engagerad ledning som vågar ställa krav på verksamheten, en bra bas att bygga vidare på samt långsiktighet.
Vi från Kultur Skåne passade också på att berätta lite mer om vad vi gör som har bäring för barn och unga:
Anna Falk berättade om de läsfrämjandesatsningar som är på gång framöver. Med utgångspunkt från Catharina Schmidts arbete i projektet Läsfrämjande insatser i sex sydliga län/regioner och rapporten " Vi packar mängder av böcker, kanelgifflar, saft och kör ut" kommer vi att samarbeta en hel del med forskare kring det läsfrämjande arbetet. Bland annat erbjuder vi i samarbete med forskare (Lotta Berggren och Magnus Persson) från Malmö högskola, biblioteken i Skåne möjlighet att delta i forskningscirklar kring läsfrämjande arbete för såväl barn som vuxna, under hösten 2015 och våren 2016. Catharina Schmidt kommer också att gå vidare med förljeforskning i tre kommuner kring bokprat på folk- och skolbibliotek. Båda dessa forskningssatsningar är finansierade med medel från Kulturrådet.
Camilla Sjöstrand, som är koordinator Barn och unga på Kultur Skåne berättade om barnrättsarbete i Skåne. SKL fick i uppdrag att stärka implementeringen av barnkonventionen i kommuner och regioner 2010 och har utbildat 150 barnrättsstrateger runtom i SKåne (Camilla är en av dem) och som är medlemmar i Barnrättsforum Skåne. På SKL:s webbplats finns stödmaterial för politiker, tjänstemän och chefer). Lund är ett exempel på en kommun som arbetar förvaltningsövergripande och Camilla tipsade om och delade ut Lunds kommuns barnchecklista.
En av Kultur Skånes kulturpolitiska prioriteringar är: utveckling av kulturlivet med särskilt fokus på barn och unga. Det innebär att vi ska främja utveckling av kultur för, med och av barn och unga, stimulera former för lokal utveckling av barn- och ungdomskultur, främja dialog mellan skola, kulturliv och forksning samt verka för kunskapsuppbyggnad. Detta gör vi på olika sätt beroende på vilken konst- och kulturform det handlar om, men ett sätt är genom verksamhets- och utvecklingsbidrag.
Annelien van der Tang Eliasson, har tittat närmare på vad statistiken egentligen säger om folkbibliotekens arbete med barn och unga. Eftersom ramarna för den nationella biblioteksstatistiken är nya från 2014 är det svårt att dra några säkra slutsatser utifrån statistiken, men man kan i alla fall konstatera att en mycket stor del av folkbibliotekens programverksamhet har målgruppen barn och unga. Den nytillsatta regionala biblioteksstatistikgruppen håller på att titta på hur vi kan mäta och beskriva biblioteksverksamheten även ur ett barn- och ungaperspektiv.
Dagen avslutades med att Nanna Ekman som jobbar med Stockholms och Malmö stadsbiblioteks samarbetsprojekt Nationella digitala biblioteket presenterade ett projekt som syftar till att nå och öka läslusten hos barn mellan 8 och 12 år på nya sätt med hjälp av digital teknik ( det här fallet i form av en boktipsapp).
Diskussions- och reflektionspass var insprängda under dagen - bland annat fick vi frågan: "Vilka möjligheter har barn och unga att påverka miljön, verksamheten och utbudet på biblioteket?"och jag tror att vi allihop fick lite nya tankar och perspektiv kring det här att prioritera barn och unga på riktigt. Det blev också ganska tydligt att det (som vanligt) finns stora skillnader mellan biblioteken i Skåne, och olika utmaningar. Vi passade också på att, när vi ändå var på plats, besöka Kulturens Emil-utställning.
Vi har fått en hel del frågor och synpunkter i anslutning till det här chefsmötet, om att vi borde bjuda in även barnbibliotekarier, eller enhetschefer med ansvar för barn unga. Eftersom vi tycker att det är viktigt att bibliotekscheferna själva äger frågan om hur man strategiskt prioriterar barn och unga, valde vi att inte göra det den här gången. På Duo-gruppens nästa träff i oktober kommer vi att diskutera hur vi arbetar vidare med barn och unga-frågorna framöver, tillsammans med biblioteken i Skåne.
Det som jag själv framför allt bär med mig från dagen är hur viktigt det är att lyssna, och som Lars H Gustavsson sa "ta barnen på allvar" och att göra det på riktigt. Jag tänker också att det är viktigt att påminna sig om att barn och unga ju inte är EN grupp utan består av massor av olika individer med olika behov, önskemål och erfarenheter.
torsdag 10 september 2015
Depositioner på utländska språk från Internationella biblioteket
Sedan ett par år tillbaka är det ju de två lånecentralerna, i Umeå, och Internationella biblioteket, som ansvarar för den kompletterande medieförsörjningen.
Internationella biblioteket vill göra ett förtydligande om depositionsbeställningarna från IB:
Bibliotek kan fortfarande beställa depositioner på de flesta av våra språk, både
vuxen- och barnlitteratur. Undantaget är medier på bristspråk. En lista över de
aktuella bristspråken hittar du
på internationella bibliotekets hemsida
Om biblioteken har ett litet bestånd eller när ”Låntagaren
har läst allt vi har” skicka då gärna en lista över titlar/författare som ni har så att IB kan undvika att plocka samma titlar.
Internationella biblioteket vill göra ett förtydligande om depositionsbeställningarna från IB:
Vid behov går det även att beställa depositioner av medier på arabiska, bosniska, kroatiska,
persiska, polska, ryska, serbiska, spanska, somaliska, thai och turkiska. När det inte räcker med enstaka titlar eller
ämnesbeställningar på dessa språk ska bibliotek specificera vilka medier de önskas, hur behovet ser ut
och på vilket sätt IB kan komplettera.
För att kunna sammanställa så bra depositioner som möjligt, tänk på följande:
1. Skriv önskemål eller övrig
information som kan underlätta val av innehållet i en deposition.
2.
Så att IB inte skickar samma bok under den
närmaste tiden skriv in det låntagande bibliotekets namn och ankomstdatum i
datumbladet som sitter längst bak i böckerna.
3.
Ge feedback, gärna på beställningsblanketten
under ”Övriga önskemål”, vid nya beställningar så att vi vet hur tidigare
depositioner på ett och samma språk fungerat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)