tisdag 28 mars 2017

Skånska kulturpolitiker uppdaterade på biblioteket som plats och resurs

Maria Tsakiris, chef Kultur och samhälle på Kultur Skåne, skriver här om de delregionala politiska överläggningarna:


De senaste veckorna har den regionala kulturnämnden genomfört de delregionala politiska överläggningarna med kommunerna som äger rum planenligt varje vår. Samtalen är till för att stärka samspelet mellan regional och lokal nivå och få en dialog om gemensamma prioriteringar. Temat i år var breddad delaktighet i kulturlivet och det är en konsekvens av nämndens nya utvecklingsområde ”Solidariskt fördelad kultur” som inleder budgetskrivningarna för 2017.
Kulturnämndens intention är att få igång en dialog med om vem vi idag når med den offentligt finansierade kulturen och väcka frågan om behov av ny kulturpolitisk riktning.
Underlaget till dialogen var den kulturvaneundersökning som genomförts i Skåne och som bearbetats vidare av Sociologiska institutionen i Lund. Jag fick möjlighet att prata bibliotek på samtliga fyra möten. Min ingång till temat var att synliggöra biblioteken som den resurs och den kraft i kommunerna som har ett inbyggt uppdrag samt kompetens och lång erfarenhet av att arbeta aktivt med att nå nya målgrupper.

måndag 27 mars 2017

Kulturnämnden på Dokk 1 i Århus


Här följer en rapport från Maria Tsakiris, som tillbringade ett par dagar i Århus med Region Skånes kulturnämnd förra veckan. Nu är hon hemma igen, men skrev följande om sina intryck på vägen hem:













"I skrivande stund är jag tillsammans med Region Skånes kulturnämnd på hemväg från besök i Aarhus som i år är europeisk kulturhuvudstad.



Vi har bland annat besökt Aarhus Litteraturcentrum LÄNK och Dokk 1, Aarhus numera världsberömda bibliotek - eller Urban Media Space som man också kallar sig.

Biblioteken och yttrandefriheten - apropå Halmstadkonferensen

Det finns så otroligt många paralleller mellan arbetet på folkbibliotek och bra journalistik - det är något jag tänker ofta på som före detta journalist i biblioteksvärlden. Och det känns som om de parallellerna blir mer och mer aktuella för var dag som går.
(Jag går också och grunnar på hur lokaltidningsdöden ger biblioteket en ännu viktigare roll som lokal informations- och debatt-"hub". Mer om det en annan gång.)




Det är kanske också lite talande att biblioteksfrågorna i helgen tog stor plats i Sveriges Radios program Medierna, som enligt programförklaringen "skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse - allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet..."
Inslaget Kremlkramande rapportering och spretiga bibliotekspolicys ger en sammanfattande ögonblicksbild av det som jag tror rör sig i många bibliotekariers medvetande just nu. Jag tror att det är lättare att vara journalist idag, än att vara bibliotekarie. En bit in i inslaget nämns faktiskt också Halmstadkonferensen.




Halmstadkonferensen ja.....Många jag pratade med efter torsdagens föreläsningar sa att det var den bästa konferensen de hade besökt på länge, eller till och med någonsin. Det var ett så aktuellt och engagerande program som tog upp frågorna om hur biblioteken kan tolka och kanske också i någon mån balansera uppdragen att verka för det demokratiska samhällets utveckling och bidra till fri åsiktsbildning. Den senaste tidens händelser kring exempelvis boken Massutmaning och tidskriften Nya tider visar att det är långtifrån enkelt att tolka bibliotekets uppdrag.
Begrepp och tankegångar som jag känner väl igen från den journalistiska vardagen dök upp. Anne Kristin Undlien, chef för folkbiblioteken i Kristiansand i Norge, pratade till exempel om bibliotekets oberoende redaktörsroll, om redaktionella val

fredag 24 mars 2017

Halmstadkonferensen 2017

Årets Halmstadkonferens bjuder på ett väl sammansatt och intressant program, som känns väldigt aktuellt och väcker många tankar om hur biblioteken kan förhålla sig till sitt demokratiuppdrag. Det var inga lätta frågor som dök upp under gårdagen, men det kändes samtidigt som en viktig påminnelse om hur viktigt det är att faktiskt formulera och motivera sin hållning och sitt sätt att hantera uppdraget och rollen. Och om att göra det innan det ställs på sin spets.
Frustration, förvirring och skratt - en riktigt bra konferensdag, och intressanta diskussioner med kollegor från hela landet.
Roligt att se så många skåningar här!


Elisabeth Ekström på Noll27 är på plats och facebookar - kolla gärna in deras flöde.


Just nu pratar Ted Hesselbom från Sigtuna museum om normer, inkludering och om att våga rekrytera på nya sätt. Befriande rakt på sak om hur det är att rekrytera till offentliga kulturverksamheter.

onsdag 22 mars 2017

Att lära av andras projekt


Det är väldigt spännande att arbeta inom den regionala biblioteksverksamheten i Skåne just nu. Det har varit en intensiv höst och vår, och nu börjar saker och ting falla på plats och hitta sin form.
I december fattade kulturnämnden beslut om en delvis ny inriktning för den regionala biblioteksverksamheten, vilket innebär att biblioteksutvecklingsbidragen tydligare än tidigare ska kopplas till kunskapsdelning och gemensamt lärande. Det innebär enkelt uttryckt att de erfarenheter och kunskaper som ett bibliotek skaffar sig genom ett utvecklingsprojekt finansierat av Kultur Skåne, garanterat ska komma fler folkbibliotek till del. Kunskapsdelningen ska liksom vara inbyggd i projektet redan från början, och understöds av Kultur Skåne genom en rad insatser under projektets gång.

De projekt som startade under hösten 2016 och ska redovisas mot slutet av 2017 är först ut. Här kan du läsa mer om projekten.
I slutet av januari träffades de som jobbar i pågående biblioteksprojekt på olika håll i Skåne för att berätta om sitt arbete för varandra, på nya Studio i Malmö. Det blev ett första tillfälle att byta erfarenheter, få inspiration och också knyta kontakter.

torsdag 16 mars 2017

Forskningscirklar i repris

Under hösten 2017 och våren 2018 kommer vi tillsammans med Lotta Bergman, lektor i svenska med didaktiskt inriktning från Malmö Högskola, att organisera forskningscirklar för utveckling av bibliotekens läsfrämjande verksamhet. Det gäller läsfrämjande verksamhet i den bredaste bemärkelse, inriktad på skiftande målgrupper från 0-99 år: föräldrar, pedagoger, nyanlända, bebisar, äldre, kvinnor, pappor med mera.


Vill ni utveckla er läsfrämjande verksamhet, nå en ny målgrupp, prova en ny metod, använda er av nya medier, då kan ni med hjälp av forskningscirklar utforska detta. Tillsammans med bibliotekskollegor och forskare formuleras frågor och problemställningar som senare undersöks i den egna läsfrämjande verksamheten.
En utsökt möjlighet att både utveckla den läsfrämjande verksamheten på det egna biblioteket och tillägna sig kunskapen om ett  forskningsbaserat arbetsätt som kan tillämpas på andra områden inom biblioteksutveckling.


Läs mer om forskningscirklar inom läsfrämjande på bibliotek i Aktionsforskande bibliotekarier - en rapport om läsfrämjande verksamhet


Varmt välkommen med din anmälan på vår hemsida



måndag 13 mars 2017

Sök bidrag för biblioteksutveckling!

Idag öppnar årets ansökan för bidrag till biblioteksutveckling! Nytt för i år är att vi också inför ett Experimentspår som är tänkt att underlätta för bibliotek med mindre resurser att bedriva utvecklingsarbete. Experimentspåret innebär att man kan söka max 35 000 kronor och av dessa kan 5000 kronor användas till presentation/spridning av projektet. De medel som söks kan till exempel användas till en förstudie eller ett underlag som senare kan resultera i en större projektansökan för biblioteksutveckling. Läs mer om båda bidragen i Kultur Skånes nyhetsbrev!

torsdag 9 mars 2017

Lund läser - biblioteksutvecklingsprojekt 2016

I höstas genomförde Folkbiblioteken i Lund, det första ”stadsläsningsprojektet” i Skåne. Man ville skapa Lunds största bokcirkel och genom att dela ut Allt jag inte minns, av Jonas Hassen Khemiri, på olika platser i kommunen och erbjuda program kopplade till boken på samtliga folkbibliotek ville man inspirera till läsning, skapa nya kontaktytor och även nå de grupper som ännu inte hittat till biblioteken.

Med ledtrådar publicerade under sommaren skapades en förväntning och när titeln blivit offentlig och delades ut på olika ställen i kommunen var intresset över förväntan. 
Under hösten genomfördes 15 föreläsningar, 8 öppna samtal, ett stort antal bokcirklar med deltagare i alla åldrar,en massbokcirkel med 100 personer som alla läst boken och till sist avslutande författarbesök av Jonas Hassen Khemiri.

Bibliotek i samspel med lokalsamhället


Hur kan varje folkbibliotek vara det allra bästa biblioteket för människorna i det område de verkar, vara relevanta och ta vara på krafterna som finns i lokalsamhället? I dagarna publicerade Regionbibliotek Stockholm en ny skrift, ”Bibliotek i samspel med lokalsamhället”. Den är skriven av Cecilia Brisander och undersöker möjliga svar på frågorna ovan. Publikationen innehåller många intressanta resonemang om hur folkbibliotek kan hitta sin roll och identitet i det sammanhang de befinner sig i, arbeta mer strategiskt med kunskapsinhämtning och nå fler användare genom relationer och samarbeten. Resonemangen varvas med exempel på verksamheter från olika bibliotek. De flesta verksamheterna hör hemma i Stockholmsregionen men även vårt skånska CO-Lab om bibliotek som noder för samhällsutveckling i samverkan tas upp som ett gott exempel.

Brisander listar några faktorer för att bibliotek ska vara framgångsrika i sitt lokalsamhälle. Det handlar bland annat om att ha allmän kunskap om demografi, aktörer, vad som kännetecknar lokalsamhället och vilken historia samhället bär på men också om att få till ömsesidiga samarbeten som leder till att biblioteken når sina prioriterade målgrupper.

I skriften finns en användbar modell för att lära känna sitt lokalsamhälle. I den ingår, förutom sådant som att utgå från statistik och styrdokument, att ta vara på de berättelser om samhället och dess invånare som finns. Här finns en tydlig koppling till kulturarvet, till lokalsamlingarna och till hembygden. De samtida erfarenheterna är också viktiga, liksom reflektioner kring vem som känner sig inkluderad i berättelserna om hembygden och vem som inte gör det. Skönlitteraturens roll i att hjälpa människor att förstå sitt lokalsamhälle ska inte heller underskattas.

På Regionbibliotek Stockholms webbsida finns rapporten Bibliotek i samspel med lokalsamhället i digital form:

På webbsidan finns också möjlighet att beställa tryckta exemplar av publikationen.


/ Anna Åkerberg

tisdag 7 mars 2017

En annan bild av Malmö

Det kan behövas lite positiv rapportering om Malmö i utländsk media kan man tycka...Nyligen lyfte BBC:s websida Capital upp staden i en artikel med rubriken All eyes on Malmo, but not because of Trump.


Här beskrivs staden som "Scandinavia’s most diverse city" och som en magnet för unga välutbildade människor från hela världen på grund av företagsklimatet och livsstilen.


Malmö Stadsbibliotek finns med på bild i artikeln och beskrivs som "one of many interesting buildings".

onsdag 1 mars 2017

Dystra bibliotekssiffror i rapporten Kulturanalys

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys, Kulturanalys 2017, visar på ett stort, men ojämnt fördelat kulturdeltagande bland svenskarna.
När det gäller bibliotek och ungas läsning är siffrorna något dystra.


Rapporten, som lämnas till regeringen idag, innehåller en lägesbedömning av hur kulturområdet utvecklas i relation till de kulturpolitiska målen.


Några korta exempel på resultat som gäller läsning och bibliotek från rapporten:
  • Vuxnas läsvanor är relativt stabila över tid, men allt färre läser bland de unga i åldersgruppen 16–24 år.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015. De regionala skillnaderna är stora, när det gäller öppettider och avstånd till närmaste bibliotek.
  • Den regelbundna läsningen har minskat mer bland unga kvinnor, än i andra grupper (från 40 procent 1989 till 30 procent 2015).
Under rubriken Färre bibliotek, fler i kulturskola så beskriver rapporten en ojämlik tillgång till bibliotek i landet.
"Den största posten i kommunernas kulturbudget är bibliotek, som står för 39 procent av de totala kostnaderna. År 2015 använde kommunerna sammanlagt 4,3 miljarder kronor till